Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar.Läs mer

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.Läs mer

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.Läs mer

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler. Läs mer

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv.Läs mer

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.Läs mer

Cyanobakterier är mest kända för att producera giftiga blomningar, men de har också en naturlig roll i ekosystemet. Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Att bestämma mängden växtplankton i världshaven görs oftast från rymden med hjälp av satellitbilder på havsytan. En jämförelse med data från robotar som även analyserar vattnet djupare ner visar att mängden kraftigt underskattats. Läs mer

En mussla som tidigare antogs vara utdöd i svenska vatten har plötsligt dykt upp igen, efter över 30 år. Upptäckten gjordes under den årliga miljöövervakningen av mjukbottnar längs Sveriges kuster i Singlefjorden norr om Strömstad Läs mer

Efter Tångbloggen och Algpodden är det nu dags för ett Algsällskap, hälsar forskarna Ellen Schagerström och Angela Wulff. Välkommen alla nördar och nyfikna som är intresserade av tång och alger och växtplankton och vattenväxter ... Läs mer

Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Men hur hamnar kvicksilvret i fisken som vi äter? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer Läs mer

Det talas mycket om hur vi lämpligast och smartast ska kunna fånga in allt det kol som vi förbränt och som nu orsakar klimatkrisen. Mer skogar och växter är en av lösningarna. Men de stora vilda djuren har en hittills underskattad roll, menar en grupp forskare i en ny artikel i tidskriften Nature Climate Change. Läs mer

Den senaste tidens värme har gjort att algblomningen har dragit igång ordentligt i Östersjön, framför allt i höjd med Gotland. Risken att förgiftas av algerna är liten - men det kan ändå vara värt att ta det försiktigt med badningen. Läs mer

En ny studie visar att en blåval kan äta ungefär 16 ton krill varje dag – vilket är tre gånger mer än vad forskarna tidigare beräknat. Det här visar att valarna har en viktig roll i havens ekosystem. Läs mer

Länderna vid nordöstra Atlanten har enats om att bilda ett nytt marint skyddat område för att hjälpa flyttande sjöfåglar. Med en yta lika stor som Frankrike kommer det här området att bli ett av de största i världen i sitt slag. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

En stor mångfald av växter i Östersjöns skärgårdsvikar bidrar till höga naturvärden, och skapar positiva effekter som klarare vatten och bättre uppväxtmiljöer för gädd- och abborryngel. Ett rikt växtliv motverkar också flera symptom på övergödning. Läs mer

WATERS växtplanktongrupp för kustvatten har sammanfattat de växtplanktonindikatorer som används för att implementera vattendirektivet i andra europeiska länder, eller som föreslagits i andra sammanhang. Baserat på dessa indikatorer, samt ett antal urvalskriterier, har gruppen gett förslag på möjliga växtplanktonindikatorer för svenska kustvatten. De viktigaste kriterierna har varit ekologisk relevans och kopplingen till antropogena påverkansfaktorer, där eutrofiering är den viktigaste. Läs mer

Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län genomförde under sommaren 2010 en undersökning av växtplankton i Svealands kustvatten, från Lövstabukten i Norduppland genom Stockholms skärgård ner till i Sillöfjärden i Södermanland. I den här rapporten presenteras resultaten från analyser av växtplankton, klorofyll och vattenkemi vid 26 provplatser. . Läs mer

Vattnet i Stockholms inre skärgård var under förra året saltare och hade högre näringsinnehåll än tidigare. Detta är några av slutsatserna i årets skärgårdsrapport, som är en sammanställning av de undersökningar som Stockholm Vatten utfört under 2013 i Stockholms skärgård. Årets rapport innehåller resultat och analys av vattenkemiska prover och växtplankton, och den generella bilden de ger av förhållandena i innerskärgården är likt tidigare år dyster. Läs mer

Klorofyllkoncentration och biovolym för växtplankton i de olika havsområden redovisas. . Läs mer

Växtplanktonsamhällets sammansättning under sommaren har förändrats i alla havsområden under senare år. Exempelvis har filamentösa cyanobakterier ökat i Egentliga Östersjön. Den troligaste förklaringen är ändrade hydrografiska förutsättningar, så som ökad humustillförsel från land, försämrat ljusklimat, minskad salinitet och ökad temperatur orsakad av ändringar i klimatet. Läs mer

Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser av 27 års mätningar av primärproduktion visar att det inte bara är tillgången på näring som styr. Djurplanktons konsumtion av växtplankton har också en stor inverkan. Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

Karta och tabellverk med resultat från förbundets omfattande provtagningar längs Svealandskusten gällande totalkväve, totalfosfor, klorofyll a, biovolym, växtplankton, siktdjup. Resultaten visas havsområdesvis för varje provtagning, samt som medelvärden för den senaste femårsperioden. Färgerna visar statusklassning enligt vattendirektivets bedömningsgrunder. Läs mer

Karta och tabellverk med resultat från förbundets omfattande provtagningar längs Svealandskusten gällande totalkväve, totalfosfor, klorofyll a, biovolym, växtplankton, siktdjup. Resultaten visas havsområdesvis för varje provtagning, samt som medelvärden för den senaste femårsperioden. Färgerna visar statusklassning enligt vattendirektivets bedömningsgrunder. Läs mer

Avsiktlig eller oavsiktlig spridning av främmande arter kan få stora ekologiska och ekonomiska följder, bidra till en minskad biodiversitet, påverka kustekosystemen och även ha en påverkan på människors hälsa. Rapporten är en sammanställning av fynd av främmande arter som rapporterats årligen i Nordatlanden och omgivande havsområden. Organismerna indelas i patogener, växtplankton, alger och växter, evertebrater och fisk. Läs mer

Växtplankton är mikroskopiska växter som utgör basen på näringskedjan i hav och sjö. En del växtplankton kan producera gifter som är skadliga för andra marina organismer, som till exempel fisk. Holly A. Läs mer

Om förhållandena i havet är gynnsamma kan växtplanktonen växa mycket snabbt. Stora ansamlingar av växtplankton kan bildas, som kan färga vattnet brunt eller rött, vilket gör att dessa blomningar ibland kallas ”red tides”. Flera olika arter av växtplankton producerar också olika typer av gifter, dvs kemiska föreningar som kan ha negativa effekter på andra vattenlevande organismer, men också på människor. Läs mer

Fytoplankton är de viktigaste primärproducenterna i världens hav och utgör grunden i den marina näringskedjan. Det finns flera skäl till att man vill kunna förutse tillväxten av växtplankton. Man kanske vill göra en kolbudget för ett specifikt ekosystem, eller veta hur snabbt en giftig algblomning breder ut sig. Läs mer

I avhandlingen undersöks hur växtplankton klarar sig i Östersjön i ett tänkbart framtida klimatscenario. Temperaturen ökar i vattnet, och en ökad nederbörd kommer att leda till en ökad avrinning från land till hav. Avrinningen leder i sin tur till att salthalten i Östersjön minskar. Läs mer

Läs mer

Växtplankton utgör mindre än en procent av världens fotosyntetiska biomassa, samtidigt står de för nästan hälften av världens totala primärproduktion. För att skydda sig från att bli uppätna har dessa små, men mäktiga, encelliga organismer några unika försvarsmekanismer. Deras vanligaste predatorer är djurplankton, i synnerhet hoppkräftor. Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer

Tiamin, eller vitamin B1, är viktigt för många grundläggande metaboliska processer. Det är ett essentiellt ämne för många organismer. I akvatiska miljöer produceras det huvudsakligen av växtplankton och transporteras i näringskedjan via betare och rovdjur. Läs mer

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan nitrat- och ammoniumupptag hos enskilda celler. Det har gjort det möjligt att mäta hur mycket koldioxid olika arter av alger kan ta upp, samt vilken form av kväve algerna helst använder vid låga koncentrationer av näringsämnen och med alla samspel mellan olika organismer intakta. Läs mer