Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Svenska sjögräsängar är viktiga naturliga kolsänkor. De stora kollager som byggts upp där kan emellertid lätt rubbas och kolet frisättas till atmosfären igen om sjögräsängen störs.Läs mer

För att minska syrebristen i Östersjön är det lika viktigt att hejda temperaturhöjningen som att minska utsläppen av näringsämnen.Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

Kusterna spelar en viktig roll för klimatet genom att koldioxid från luften tas upp av vegetation på bottnarna. Men när växter, alger och djur bryts ner kan det också bildas metan som är en kraftfull växthusgas. Läs mer

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.Läs mer

En ny studie visar att avsnörda vikar i Östersjön är viktiga kolsänkor. Det gör det ännu mer angeläget att skydda de här lättstörda områdena Läs mer

Klimatmötet COP28 pågår för fullt i Dubai. Forskare från Stockholms och Helsingfors universitet skriver i en debattartikel att havet borde nyttjas mycket mer i klimatarbetet. Ungefär en fjärdedel av våra koldioxidutsläpp tas upp av världshaven. Läs mer

Nu värnas Skånes vajande ålgräsängar – via en informationskampanj riktad till båtfolket. Genom att sänka hastigheten och undvika att ankra där det kan finnas ålgräs kan båtägare skydda värdefulla undervattensmiljöer. Läs mer

Förändringar i fördelningen av djurplankton i Nordatlanten har påverkat den så kallade ”biologiska pumpen”, som fångar koldioxid från atmosfären och binder det i havet. Genom att studera vattenloppor har forskare upptäckt att planktonen i vissa delar av Nordatlanten idag transporterar bort mindre koldioxid än de gjorde för 55 år sedan. Läs mer

Stigande vattentemperatur tycks vara främsta orsaken till att syrehalterna i Bottenhavets utsjöområden minskar. Det visar en studie som presenteras i en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. Läs mer

I Norra ishavet har den globala klimatuppvärmningen orsakat stora och snabba förändringar. En grupp forskare har visat att havsvattnet försurats, framförallt i den västra delen. Troligtvis har detta redan påverkat ekosystemet, genom att försämra förhållandena för organismer som producerar kalkskal. Orsaken till den ökande försurningen anses vara den globala klimatuppvärmningen. Läs mer

Sjögräsängar kan begränsa mängden patogener, alltså sjukdomsalstrande virus och bakterier, i kustvatten. I en studie som gjorts i vattnen kring fyra öar i Indonesien visade sig kustvatten med sjögräsängar innehålla bara hälften så mycket patogener som andra kustområden. Detta är första gången som detta visas, och mekanismen bakom är ännu inte utredd. Läs mer

I vår tas en ny anläggning i bruk i Linköping som med hjälp av ozon kommer att kunna rena bort nittio procent av läkemedelsresterna ur avloppsvattnet. Även reningen av organiskt kol och kväve kommer att förbättras genom den nya tekniken. Därigenom är Linköping först med storskalig rening av läkemedelsrester i Sverige. Läs mer

Klimatförändringarna förväntas leda till att mängden kol från älvarna ökar i kustvattnen. Bakterieproduktionen kommer då att gynnas, vilket kommer att minska mängden fisk, enligt forskare i forskningsprogrammet EcoChange. Läs mer

Läs mer

Löst organiskt material i älvvatten utgör en betydande del av den årliga tillförseln av kol till Bottenviken och kustbassänger i Bottenhavet. Detta gynnar en mikrobiell näringsväv bestående av bakterier och små encelliga djurplankton. Resultaten kan ha stor betydelse för förvaltning av våra vattendrag. Läs mer

På flera håll i världen har man sett att inlandsvattnen har blivit brunare. Denna brunifiering orsakas av humusämnen som dominerar det lösta organiska materialet i våra vatten. I Sverige sker en ökad uttransport av organiskt kol till våra havsområden. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Denna avhandling visar med all tydlighet att de kustnära arktiska haven är en viktig plats för nedbrytning och sedimentering av terrestriskt organiskt partikulärt och löst kol. Eftersom klimatet snabbt blir varmare i dessa områden, kan man förvänta sig att kustområdena får en alltmer ökad betydelse för transformering av organiskt till oorganiskt kol. För att förstå det framtida klimatet är det därför viktigt att studera det organiska och oorganiska kolkretsloppen och relationen mellan dessa kretslopp speciellt i dessa regioner. Läs mer

Kustnära hav länkar samman land och oceaner, och spelar därför en viktig roll i jordens kolcykel. Stora mängder kol, av både terrestert och marint ursprung, passerar och omvandlas i dessa vatten som är en av de mer produktiva delarna av världshaven. Trots att det finns många mätningar och att det har bedrivits mycket forskning i kustnära hav, så är stora delar av dess kolcykel fortfarande dåligt förstådd. Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Tropiska sjögräsängar spelar en viktig roll i klimatförändringen eftersom de kan avskilja och lagra stora mängder antropogent kol i växtbiomassa och sediment. I denna avhandling har mängden organiskt kol som lagras i olika typer av sjögräsängar runt Zanzibar kvantifierats. Slutsatsen är att sjögräsängar i västra Indiska oceanen för närvarande har en hög kapacitet som kolsänka. Läs mer

Regionala klimatmodeller förutspår en ökad transport av sötvatten till Östersjön. Det medför ett ökat inflöde av löst organiskt kol som kommer från land. Denna förändring kommer att påverka de organiska miljögifterna i norra Östersjön som genom att binda till lösta organiska föreningar minskar i koncentration i vattnet. Läs mer