Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv.Läs mer

Cyanobakterier är mest kända för att producera giftiga blomningar, men de har också en naturlig roll i ekosystemet. Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

Generna hos Östersjöns mikroorganismer visar hur de anpassat sig till varierande salthalt. Dagens bakterier i Östersjön verkar vara väl rustade för framtiden.Läs mer

Vi åkte ner till den antarktiska Kung Georgs ö för att studera hur klimatförändringarna påverkar det mikroskopiska ekosystemet på grunda havsbottnar.Läs mer

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.Läs mer

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?Läs mer

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter Läs mer

Den senaste tidens värme har gjort att algblomningen har dragit igång ordentligt i Östersjön, framför allt i höjd med Gotland. Risken att förgiftas av algerna är liten - men det kan ändå vara värt att ta det försiktigt med badningen. Läs mer

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

Det varma vädret under andra halvan av juni har satt fart på algblomningen i Östersjön. Redan före midsommarhelgen fick Askölaboratoriet vid Stockholms universitet in de första rapporterna om blommande alger. Läs mer

Årets algblomning har startat. Enligt SMHI:s satellitbilder kan ansamlingar uppstå framför allt i området mellan Öland och Gotland. Läs mer

Såna här varma somrar blir det många härliga bad och båtutflykter. Men låt bli att kissa i vattnet! Det är onekligen bekvämt, men det göder algblomningar som vi inte vill ha på sommaren. Bättre att kissa på land. Där vill vi ha det grönt och fint! Läs mer

Klimatförändringarna kommer att leda till mer giftiga alger i Östersjön i framtiden. Ökande temperatur och lägre salthalt i havsvattnet gynnar de besvärliga cyanobakterierna, visar en doktorsavhandling som försvaras på fredag, och som gjorts inom forskningsprogrammet EcoChange. Läs mer

Nu rapporteras det åter om algblomningar i Östersjön. En nyhet som nästan varje år når tidningarnas förstasidor, och ses som något oönskat och negativt. Det kan därför vara läge att påminna om att algblomningar faktiskt är livsviktiga. Läs mer

Läs mer

Läs mer

Forskarna har i åratal tvistat om betydelsen av kväve och fosfor i Östersjön. Nu råder konsensus om grundläggande fakta: Båda ämnena måste minska. . Läs mer

Växtplanktonsamhällets sammansättning under sommaren har förändrats i alla havsområden under senare år. Exempelvis har filamentösa cyanobakterier ökat i Egentliga Östersjön. Den troligaste förklaringen är ändrade hydrografiska förutsättningar, så som ökad humustillförsel från land, försämrat ljusklimat, minskad salinitet och ökad temperatur orsakad av ändringar i klimatet. Läs mer

Sol och bad… och en illaluktande rabarberkräm av alger! Somrarna 2005 och 2006 utsattes Östersjön för kraftiga blomningar av cyanobakterier under bästa semestertid, till förtret för turister och boende runt Östersjön. Under 2005 drabbades stora delar av Egentliga Östersjön norr om Öland, medan blomningarna under 2006 främst drabbade södra Östersjön. . Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Var din sommarsemester 2014 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero på när och var du hade semester. Sörmlandskusten drabbades i slutet av juli hårt av stora mängder indrivande cyanobakterier, samtidigt som värmeböljan slog till ordentligt. Här beskrivs skeendet och dess orsaker med fakta, figurer och satellitbilder. Läs mer

Var din sommarsemester 2014 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero på när och var du hade semester. Sörmlandskusten drabbades i slutet av juli hårt av stora mängder indrivande cyanobakterier, samtidigt som värmeböljan slog till ordentligt. Här beskrivs skeendet och dess orsaker med fakta, figurer och satellitbilder. Läs mer

En av övergödningens mest märkbara effekter i Östersjön är de massiva blomningarna av cyanobakterier under sommarhalvåret. En annan effekt är utbredd syrebrist på de djupa bottnarna. I arbetet med miljöfrågor hänvisar man ofta till förhållandena runt förra sekelskiftet. Läs mer

Johanna Wouters har forskat kring två cyanobakterier som heter Richelia och Nostoc. Nervgiftet BMAA återfanns i Nostoc PCC9229 som Johanna Wouters har studerat. Giftet anrikas i symbiosbildande organismer som används som föda i tropiska länder. Läs mer

Sjögräsängars höga primärproduktion och habitaten de utgör är av stor vikt för mycket marint liv. Den här studien visar att mångfalden bland cyanobakterier i sjögräsängar vid kustområden i Indiska oceanen är stor. Både artsammansättningen och kvävefixeringen hos cyanobakterierna skiljde sig åt mellan olika sjögräsarter och säsonger. Läs mer

Sommarblomningar av fintrådiga cyanobakterier är typiska för Egentliga Östersjön. Tros att de uppträder varje sommar, varierar blomningarna både i tid och rum. Detta gör att övervakningen blir svår och oprecis. Läs mer

Nästan varje sommar blommar cyanobakterier, även kallade blågrönalger, i Östersjön. Blomningarna är kopplade till övergödning och det finns fortfarande många frågor om hur de påverkar ekosystemet. En av de vanligaste arterna, Nodularia spumigena, är dessutom giftig. Läs mer

Kvävefixerande cyanobakterier är vanliga i många vatten, även i Östersjön. Genom att fixera kvävgas till användbara molekyler så undgår de själva sommarens kvävebrist, och tillför biologiskt tillgängliga kväveföreningar till systemet. Detta har ansetts negativt för Östersjöns redan övergödda vatten, men med hjälp av nya metoder visar denna avhandling att cyanobakterierna spelar en viktig roll för hungriga djurplankton under sommaren och därmed i förlängningen bidrar aktivt till produktionen av fisk. Läs mer

Giftiga ämnen från alger och cyanobakterier Fintrådiga rödalger och cyanobakterier producerar bromerade dioxiner och ämnen som liknar bromerade flamskyddsmedel visas i denna avhandling. Även om de bromerade ämnen som identifierats produceras naturligt kan de vara giftiga och därmed utgör de en risk för såväl djur som människor som konsumerar dem. . Läs mer

I Östersjön inträffar årligen omfattande sommarblomningar av kvävefixerande cyanobakterier. Blomningarna tillför flera hundra kiloton nytt kväve per år, vilket är lika mycket som den årliga kvävetillförseln via floderna, och mer än dubbelt så mycket som det atmosfäriska nedfallet. Cyanobakteriernas kvävefixering är därför en kritisk del av kvävecykeln och viktig för ekosystemens funktion i Östersjön. Läs mer

Cyanobakterier är vanliga både på land och i vatten. En del släkten kan omvandla kvävgas till biotillgängligt ammonium, det vill säga utföra kvävefixering, och är därmed fundamentala för kvävets kretslopp. Fixerat kväve från sommarblomningar av cyanobakterier är en av de största källorna till nytt kväve i Östersjön och bidrar därför till övergödningen av havet. Läs mer

Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer