Berganden är en dykand som häckar i norra Europa och övervintrar i Östersjön och i Nederländerna. Den äter bottendjur, bland annat stora mängder av den invasiva vandrarmusslan.Läs mer

I våra museer finns många algherbarier med insamlade alger som pressats på papper och katalogiserats. Det är en outnyttjad skatt som väntar på att berätta för oss om miljön i havet förr. Läs mer

Sedan 1980-talet har ålgräset minskat eller försvunnit från många områden i Västerhavet. En ny studie visar att ålgräsängarnas utbredning har krympt med 45 procent i de undersökta områdena Läs mer

I jakten på batterimetaller riktas blickarna nu mot världshavens allra djupaste delar. Men livet i djuphavet är i det närmaste outforskat och effekter av gruvbrytning därför svåra att förutse. De få inventeringar som finns visar på en stor men okänd artrikedom - nio av tio arter är nya för vetenskapen. Läs mer

Nya forskningsresultat visar att den pyttelilla storspiggen succesivt har tagit över Östersjökusten. I vik efter vik har spiggen orsakat lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slagits ut, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten. Läs mer

Medan resten av världen kämpar för att uppnå det globala målet om 10 procent skyddade havsområden är Seychellerna redan långt i förväg. Det lilla öriket har nyligen meddelat att de nu skyddar 30 procent av havsområdena inom sin ekonomiska zon. Läs mer

Värdet av fritidsfisket i Sverige är stort, men hur är det med pimpelfisket längs Norrlandskusten? Det ska SLU ta reda på med hjälp av flyginventeringar och intervjuer i vinter. Läs mer

Fritidsbåtar ger upphov till flera typer av negativa effekter på kustmiljön. Det visar en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på går det att göra båtlivet mer hållbart. Läs mer

Ålgräsängarna har minskat kraftigt längs västkusten, och det är viktigt att snabbt få en bild av hur illa det egentligen är ställt. Att inventera ålgräsängar med hjälp av drönare kan vara ett kostnadseffektivt sätt att få en bild av läget. En forskargrupp från Göteborgs universitet utvecklar metoden. Läs mer

Flador, grunda avsnörda havsvikar, är perfekta lekområden för många fiskarter men ofta kraftigt påverkade av muddring och dikning. Ett svensk-finskt projekt återställer fladorna till de viktiga barnkammare de en gång varit. Läs mer

Grunda havsvikar myllrar av liv, och här växer många fiskar och sjöfåglar upp. Vikarna är viktiga för hela ekosystemet, men de är också känsliga och hotas ofta av kustexploatering. Nu inleder länsstyrelsen i Gävleborg en stor inventering av 24 grunda vikar i länet för att öka kunskapen om kustens livsmiljöer. Läs mer

Många havslevande arter är rödlistade och bedöms som hotade. Samtidigt är det många som man vet alldeles för lite om för att ens kunna göra en bedömning av, inte minst de flesta ryggradslösa djur. Nu testas en ny dna-metod för att ta reda på mer om doldisarna. Läs mer

Inventeringar från 1975 och framåt visar att antalet häckande kustfåglar minskat med hälften i en del av Norrtälje kommuns skärgård. Framför allt är det en kraftig nedgång i antalet ejdrar som kunnat registreras, men även svärtan har drabbats. Länsstyrelsen i Stockholms län genomför fågelinventeringar som ett led i övervakningen av miljötillståndet i länet. Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län genomför fågelinventeringar som ett led i övervakningen av miljötillståndet i länet. Denna inventering är en uppföljning av äldre inventeringar i Norrtälje kommuns skärgård som genomfördes 1975, 2000 och 2013. Inventeringen är även en förstudie till ett nytt inventeringsprogram för kustfåglar i länet. Läs mer

2007 och 2010 genomförde Länsstyrelsen inventeringar av häckande kustfåglar i Östergötlands skärgård. 2007 var inventeringen omfattande med syfte att kartlägga det häckande beståndet av kustfåglar, dels som ett led i den regionala miljöövervakningen, dels som ett underlag för revidering av fågelskyddsområdena. Tidigare har liknande inventeringar gjorts 1981 och 1997. Läs mer

Här sammanställs de naturinventeringar som gjorts i svenska havsområden under större delen av 1900-talet. Syftet är att utveckla och utvärdera lämpliga inventeringsmetoder och att ta fram en plan för naturinventeringar i våra havsområden. Förf/Red: Lars-Ove Loo, Lars-Erik Persson, Kristina Samuelsson. Läs mer

Behovet av kartläggning av marina miljöer längs Sveriges kust är stort. Naturvärdesbedömningar behövs för planering av områdesskydd och för den övergripande fysiska planeringen. De svenska miljömålen om skydd av skyddsvärda marina miljöer och inrättande av marina naturreservat har lett till omfattande inventeringsinsatser, inte minst längs Blekingekusten. Läs mer

Behovet av bra underlag för fysisk planering i havet och marint områdesskydd ökar idag, men uppgifter om vilka områden som är viktiga för lekande och uppväxande fisk saknas ofta. Att göra storskaliga inventeringar är dyrt, men genom att ta tillvara lokala fiskares kunskap har man kunnat peka ut lekområden för gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar längs svenska ostkusten. . Läs mer

Varje år sammanställer projekt Levande skärgårdsnatur en fyllig årsrapport som bygger på omfattande inventeringar av utvalda djur och växter i skärgården. I rapporten behandlas bl a våra kustfåglar, rödlistade fjärilar och ett antal sällsynta växter. Man rapporterar också om mellanskarvens utbredning, tillståndet för gråsäl, havsörn och berguv. Läs mer

De fintrådiga alger som tidigare ofta har benämnts som ”gult lurv” i undersökningar av alger har i den här undersökningen visat sig vara ett brett spektrum av olika arter. I de kvalitativa proverna som samlades in genom dykning hittades totalt 20 stycken olika grön-, röd - och brunalger. Målen med denna studie var att ta reda på vilka alger i Västerbotten som innefattas av det så kallade ”gula lurvet” och dessutom att göra en jämförelse mellan videoinventeringar och dykinventeringar med insamlat kvalitativt material. Läs mer

Under perioden 2-6 augusti 2010 genomförde Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand på uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland fiskinventeringar i Gaviksfjärden och Omnefjärden. Syftet var främst att få en inblick i metodiken att inventera fiskyngelförekomst med hjälp av mindre sprängladdningar. . Läs mer

Kransalger är relativt vanligt förekommande längs Gotlands kuster. Kransalgerna representeras av fem arter fördelade på två släkten, Chara och Tolypella. Många av arterna är känsliga för övergödning. Läs mer