Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia. I havsbotten finns ett historiskt arkiv. Det har byggts upp av partiklar och skal från till exempel döda kiselalger som snöar ner och lagras i djupa områden utan vågrörelser och strömmar. Genom att studera dessa sediment kan man rekonstruera utvecklingen.Läs mer

Den svenska kusten är mycket variationsrik med grunda vågskyddade vikar omgivna av breda vassbälten, öppna sandiga stränder och vågexponerade sten- eller klippkuster. Bottentypen, det vill säga om det är en mjuk, lerig eller sandig botten, eller en fast klippa, avgör vilka arter som lever där.Läs mer

Salthalten i de svenska havsområdena sjunker ju längre in i Östersjön man kommer. Antalet saltvattenarter minskar från Västerhavet in i Östersjön och vidare norrut. Det omvända gäller sötvattenarterna. Bottniska viken i norr präglas av många sötvattenarter och is under en stor del av året. I Egentliga Östersjön lever de flesta arter under ständig saltstress. I Västerhavet är växt- och djurlivet enormt artrikt på grund av de varierande djupen och den höga salthalten.Läs mer

Djupare ned på klippbottnarna, under grön- och brunalgsbältena, breder rödalgerna ut sig. Det är inte mycket ljus som når hit men rödalgerna kan utnyttja det lilla som finns. Ännu djupare ned, dit ljuset inte når, tar de fastsittande djuren över.Läs mer

Grunda klipp- och stenbottnar är en utmaning för djur och växter att leva på. Under sommarhalvåret måste de se till att inte spolas bort av vågor, och vintertid skrapas stenarna av is. Men det finns både djur och växter som klarar av den tuffa miljön.Läs mer

Ett ekosystem drivs av solen och består av grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven, exempelvis betare, filtrerare och rovdjur, i samspel med omgivande miljö. I Västerhavet är mångfalden av arter stor, och näringsväven kan vara mycket komplex. I Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav. Det finns endast få arter inom varje grupp vilket kan göra ekosystemet mer sårbart.Läs mer

Vattnet i de svenska havsområdena blir mer utsötat ju längre in i Östersjön man kommer. Från Kattegatt strömmar salt havsvatten in genom de smala sunden Öresund och Bälten. Den låga salthalten i norra Östersjön beror på alla floder och älvar som rinner ut där. Från västkusten, in i Egentliga Östersjön och vidare upp till Bottenviken minskar salthalten från cirka 30 promille till nära sötvatten.Läs mer

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskarter. Sälar och sjöfåglar jagar i fiskstimmen.Läs mer

Från drygt 20 meters djup och ända ned i de djupaste mörka hålorna, ligger ett tjockt lager av slam som en slöja över botten och suddar ut konturen av berg och stenar. På dessa väldiga lerslätter lever ett unikt mjukbottensamhälle bestående av olika djur men inga växter.Läs mer

Vid de grunda mjuka bottnarna är vattnet ofta mer stillastående än ute i fjärdar och öppet hav. Öar, uddar och trösklar gör vattenutbytet och vågrörelserna mindre, vilket ger varmare vatten. Här breder olika vattenväxter och snärjtång ut sig i täta ängar. Längst in i viken står ofta vassen tät. På botten syns spår av djur som lever nedgrävda i leran eller sanden. De grunda mjuka bottnarna är under sommarhalvåret rika på yngel och smådjur.Läs mer

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Läs mer

Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Även i de mest extrema syrefria zonerna i Östersjöns bottnar finns det djur som klarar av att överleva.Läs mer

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt forskningsprojekt har kartlagt hur mycket mikroplast från kosmetik och kroppsvårdsprodukter som hamnar i Östersjön och hur de små partiklarna påverkar havets växter och djur.Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Det finns fortfarande möjligheter att begränsa den pågående uppvärmningen till två grader. Tekniken finns, kostnaderna är förhållandevis låga, och än har tiden inte runnit ut.Läs mer

Varje morgon letar jag mig fram till ett par hemsidor för att få en ögonblicksbild över isläget i Arktis. Det har dessvärre blivit spännande, ja nästan som en thriller.Läs mer

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte.Läs mer

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.Läs mer

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?Läs mer

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

Ett väl fungerande och väl förankrat skydd av värdefulla miljöer, hur åstadkommer man det? För att beslut om att skydda naturen ska respekteras krävs dialog mellan myndigheter och berörda aktörer.Läs mer