Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson.Läs mer

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det.Läs mer

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Sedan 2021 har anslagen till marin och akvatisk miljöövervakning minskat med över 40 procent. I en debattartikel i Altinget varnar forskare från flera universitet för konsekvenserna av neddragningarna Läs mer

Marint områdesskydd ska bevara marina djur- och växtarter och skydda deras livsmiljöer. Sveriges senaste rapportering till EU visar att utvecklingen för flera av våra marina naturtyper är fortsatt negativ. SLU Artdatabanken har publicerat en rapport med förslag till uppföljning för Sveriges marina skyddade områden. Läs mer

I höstas beslutade EU:s ministerråd att strömmingsfisket i Östersjön skulle fortsätta, trots att EU-kommissionen rekommenderat ett fiskestopp. Nu begär den ideella organisationen Coalition Clean Baltic att ministerrådets beslut om fisket granskas. Samtidigt överklagar Naturskyddsföreningen Havs- och vattenmyndighetens beslut om fördelningen av de svenska fiskekvoterna Läs mer

Världens länder har kommit överens om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Bland annat ska minst tio procent av haven skyddas. Men det är minst lika viktigt att de skyddade områdena fungerar som de ska, och att skyddet får avsedd effekt. En ny studie visar att de bäst fungerande områdena är de som har tillräckliga resurser i form av personal och pengar för att kunna övervaka, administrera och utvärdera områdesskydden. Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

Övervakningsprogrammen ger underlag för att bedöma och följa upp utvecklingen av miljöstatus, som exempelvis lekbiomassa av fisk, utbredning av marina däggdjur och tillståndet hos bottenfaunan. Havs- och vattenmyndigheten har uppdaterat miljöövervakningsprogrammen så att de lever upp till havsmiljödirektivet 2020. Underlaget rapporterades till EU-kommissionen hösten 2020. Läs mer

Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska den inledande bedömningen av miljötillståndet i Sveriges alla havsområden vara genomförd senast den 15 juli 2012. Bedömningen baseras på befintligt kunskapsunderlag, men kunskapsluckor identifieras för att senare kunna fyllas. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för genomförandet av havsmiljödirektivet i Sverige. Läs mer

I år har flera viktiga steg i Sveriges marina strategi tagits. Utifrån havsmiljödirektivet har det gjorts en inledande bedömning av hur haven mår och vilka ekonomiska och sociala värden som förloras om den marina miljön inte skyddas. Vidare har en beskrivning av den havsmiljö vi vill uppnå tagits fram, liksom nya miljökvalitetsnormer som ska leda fram till målbilden. Läs mer

Ekosystemtjänster som begrepp har fått ett allt större genomslag i hanteringen av havsmiljöfrågor till exempel i havsmiljödirektivet. Den här rapporten syftar till att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. . Läs mer

Det är av stor vikt att få fram bättre underlag om vilka invasiva främmande arter (IAS) som förekommer i våra svenska havsområden och då främst i de områden som är mest utsatta för introduktion och spridning av IAS. Målet är att data från de undersökningar som beskrivs i rapporten ska kunna användas för övervakning enligt kraven som ställs genom EU-förordningen om IAS och havsmiljödirektivet. . Läs mer

Det här är en bedömning av övergripande ekologisk status. Rapporten beskriver hur förekomsten av pelagiska fiskar som abborre och karp kan användas som indikatorer för att bedöma tillståndet i våra kustvatten, ett av fyra projekt inom forskningssatsningen God miljöstatus i Sveriges marina vatten. MSDF står för Marine Strategy Framework Directive (Havsmiljödirektivet) och innebär en bedömning av övergripande ekologisk status. Läs mer

Rapporten bidrar till utvecklingen av indikatorer som kan beskriva förekomsten och introduktion av främmande arter i den marina miljön. Antalet främmande arter i havet väntas öka på grund av globaliseringen. Bedömningen tar sin utgångspunkt i om arten är ny i våra vatten och vilken eventuell skada den kan innebära. Läs mer

Kustfisk är ett essentiellt element för att bedöma status i kustregionen för att illustrera negativa förändringar i ekosystemet. Rapporten ingår i forskningssatsningen God miljöstatus i Sveriges marina vatten. MSDF står för Marine Strategy Framework Directive (Havsmiljödirektivet) och innebär en bedömning av övergripande ekologisk status. Läs mer