Havet

Artiklar

så funkar havet

havsområden

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att...Läs mer

så funkar havet

Faktasida från Livet i havet

Vem äter vem

Ett ekosystem drivs av solen och består av grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven, exempelvis betare, filtrerare och rovdjur, i samspel med omgivande miljö. I Västerhavet är ...Läs mer

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Onödig mikroplast i havet

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt fors...Läs mer

så funkar havet

Faktasida från Livet i havet

Att leva i havet

Salthalten i de svenska havsområdena sjunker ju längre in i Östersjön man kommer. Antalet saltvattenarter minskar från Västerhavet in i Östersjön och vidare norrut. Det omvända gäller sötvattenarterna...Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Trofiska kaskader i Östersjön

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser....Läs mer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Vägar till en friskare Östersjö

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte....Läs mer

båtar och fartyg

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Sjöfartens miljöpåverkan

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Cyanobakteriernas roll i Östersjön

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Genetisk mångfald

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Medborgardialog viktigt för ett levande hav

Ett väl fungerande och väl förankrat skydd av värdefulla miljöer, hur åstadkommer man det? För att beslut om att skydda naturen ska respekteras krävs dialog mellan myndigheter och berörda aktörer....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Intervju Inger Näslund

För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden, säger Inger Näslund, havsexpert...Läs mer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Förvaltare och forskare kan rädda Östersjöarters DNA

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben....Läs mer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Delat hav - delat ansvar

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt....Läs mer

livsmiljöer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Nätverk gynnar spridning

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträ...Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Kiselalgen - en livsviktig överlevnadsexpert

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad....Läs mer

miljöövervakning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havet från rymden

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Marint faunaväkteri

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter....Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Hur påverkas djuren i havet av försurning?

En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav. I havet reagerar den med vatten och bildar kolsyra. Detta gör att pH i oceanerna sjunker, och vi får en försurning....Läs mer

så funkar havet

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Foraminiferer - klimatets historieberättare

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Ett ekosystem i ständig förändring

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar....Läs mer

havsområden

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

De första djurens hav och grav

Borrkärnor genom en halv miljard år gammal havsbotten vittnar om den explosionsartade utvecklingen av djurarter på jorden. De visar också hur djuren bevarades....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gifter orsakar svårupptäckta problem

Båtskrov och annan utrustning i havet, som oljeplattformar och vågkraftverk, utsätts för påväxt av olika marina organismer. För att motverka detta används giftiga färger....Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Kinas aptit för sjögurkor

Knappast någon marknad i världen är förknippad med så mycket myt, nyfikenhet och opinion som den kinesiska lyxmarknaden med torkade marina produkter....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Ledare Havsutsikt 1 2013

Är du informerad om hur våra hav mår? Har du koll på hur haven fungerar, hur de nyttjas och vilka djur och växter som finns där?...Läs mer

havsområden

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Unik stenålderstorsk

Torsken koloniserade Östersjön redan för 8000 år sedan. Hade den invandrande torsken redan de egenskaper som krävdes för att överleva i en föränderlig Östersjö?...Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Kustfiskens uppväxtområden

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovfiskar i Östersjöns kustområden. Men allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gäddors lek engagerar många

Hälften av Östersjöns gäddor leker i sötvatten. Ett stort bekymmer är att många lämpliga lekområden försvunnit genom utdikning, bebyggelse och vandringshinder av olika slag....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Vem äter vem?

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Smörbultsfiskar - anpassningsbara doldisar

Smörbultarna har tidigare varit havets doldisar, men uppmärksammas alltmer i takt med att den svartmunnade smörbulten gör sitt intåg i svenska vatten....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

DNA-metod kan förenkla havets detektivarbete

Främmande arter som sprider sig kan vara svåra att identifiera, men pågående utveckling av DNA-baserade metoder kan underlätta arbetet....Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Dåtidens mirakel - nutidens hot

Genom historien har kemikalier underlättat vår vardag och hjälpt oss bli av med problem. Flera av substanserna har visat sig vara utbredda i havsmiljön. Men hur hamnar de där?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Framtidens havsmiljö

Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Länkar i tropiska havslandskap

Fiskar som vandrar mellan mangrove, sjögräsängar och korallrev fyller en mycket viktig uppgift som mobila länkar mellan miljöerna....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Fiskekvoter till salu

Sedan 2009 har det svenska storskaliga fisket efter sill och makrill förvaltats med individuella, överförbara fiskerätter, ITQ. Fiskeflottan idag är både mindre och lönsammare....Läs mer

båtar och fartyg

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Enkelt att mäta gifter på båtskrov

Vad finns i färgen på ditt båtskrov? Är det giftigt? Finns det risk för din egen hälsa eller för miljön? Vi måste minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön....Läs mer

övergödning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Skärgården - det naturliga filtret mot övergödning

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land....Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Livsmiljöer i havet måste skyddas

För att bevara havslevande arter måste vi skydda deras livsmiljöer. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Födobrist verkar stoppa rovvattenloppa

Sedan rovvattenloppan dök upp på 1990-talet har den spridit sig till stora delar av Östersjön. På senare tid har dock spridningen norrut mattats av eller till och med upphört....Läs mer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Berättelser om havet - och om människor

För inte så länge sedan betraktades världshaven som en främmande värld. Hur hänger våra idéer och föreställningar - våra berättelser - om havet ihop med kunskapsutvecklingen?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Upptäcksresande i havets tjänst

Jean-Michel Cousteau var sju år när pappa Jaques puttade honom över bord första gången. 70 år och 80 dokumentärfilmer senare dyker Jean-Michel fortfarande så ofta han får chansen....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Bottnarna avslöjar

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia....Läs mer

livsmiljöer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Under ytan i Östersjön

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Intervju: Jakob Granit

Med stor erfarenhet av global vattenresursförvaltning och med ett brinnande intresse för människans roll i miljön kliver Jakob Granit in på Havs- och vattenmyndigheten....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Havsutsikt 1 2015

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Krönika miljöminister Karolina Skog

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven...Läs mer

miljöövervakning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Rotorblad och packis

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Säl, skarv och förlorade fångster

Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket....Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Läppfiskar på rymmen

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de ...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Scary Seafood

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna....Läs mer

i vår tjänst

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

När matproduktionen flyttar ut till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att of...Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Inte lätt att välja rätt

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika ...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livs...Läs mer

farliga ämnen

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Hushåll, avlopp och svårfångade kemikalier

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess inv...Läs mer

båtar och fartyg

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Marin påväxt: Ett problem som väcker känslor

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter...Läs mer

båtar och fartyg

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Båtlivets miljöpåverkan går att begränsa

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska mil...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Spindlar, strandens vanligaste rovdjur

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!...Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Sjukare skaldjur i framtidens hav

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsument...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Krönika Håkan Wirtén

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Varje minut töms en lastbil med plast i oceanerna. Men ökad medvetenhet om problemen ger hopp, och politiska beslut ger effekt....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Mänskligheten behöver biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Sexuell eller klonal förökning?

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Vitaminbrist i havet

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade....Läs mer

livsmiljöer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Oceanbottnarnas hemliga liv

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sä...Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Landskapsperspektiv i havsplaneringen

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt /

Om Havsutsikt

Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt /

Författarinstruktioner

Läs mer

övergödning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Rovfisk mot övergödningsproblem

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådal...Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Kolet forskarna glömde

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens p...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havsutsikt 1 2019

Läs mer

Faktasida från Livet i havet

Om Livet i Havet

Livet i havet är en digital fälthandbok som visar de vanligaste arterna i svenska havsområden. Här presenteras över 400 arter, från Bottniska viken i norr, ner till södra Östersjön, och upp längs väst...Läs mer

livsmiljöer

Faktasida från Livet i havet

Djupa mjuka bottnar

Från drygt 20 meters djup och ända ned i de djupaste mörka hålorna, ligger ett tjockt lager av slam som en slöja över botten och suddar ut konturen av berg och stenar. På dessa väldiga lerslätter leve...Läs mer

livsmiljöer

Faktasida från Livet i havet

Grunda klipp- och stenbottnar

Grunda klipp- och stenbottnar är en utmaning för djur och växter att leva på. Under sommarhalvåret måste de se till att inte spolas bort av vågor, och vintertid skrapas stenarna av is. Men det finns b...Läs mer

Faktasida från Livet i havet

Rapportera fynd

I Sverige bedrivs mycket naturvårdsarbete och i det ingår förstås bevarandet av arter. Det finns myndigheter som är ansvariga för att veta på det stora hela vilka arter som finns var, och de arbetar t...Läs mer

Faktasida från Livet i havet

Östersjöns historia

Nyheter

så mår havet

havsområden

Nyhet2020-11-19

Förändringar hos blåmusslor och plankton

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

livsmiljöer

exploatering

Nyhet2020-11-16

Ålgräset skyddas i Göteborg

Göteborgs stad har nyligen beslutat att anlägga speciella skyddsområden för ålgräs. Ytterst glädjande eftersom närmare 80 procent av ålgräsängarna i södra Bohuslän har försvunnit sedan 1980-talet, säger forskare. Läs mer

mångfald

forskning

i vår tjänst

Nyhet2020-11-12

Marina maskar lär oss om ögats utveckling

Vetenskapsrådet har i dagarna delat ut nya forskningsmedel. Havet.nu kontaktade marinbiologen Michael Bok på Lunds universitet, en av de unga forskare som fått del av den eftertraktade pengapotten. Läs mer

fiske

vårt ansvar

Nyhet2020-11-05

Svenska yrkesfiskare har tjänat på EU

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har de svenska yrkesfiskarna blivit avsevärt färre, men de som är kvar har fått fördelar genom EU-medlemskapet. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet. Läs mer

vårt ansvar

engagera dig

Nyhet2020-11-03

Föreslår åtgärder för en bättre havsmiljö

Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Allt från fiske till övergödning och undervattensbuller ingår i det nya förslaget. Läs mer

så mår havet

Nyhet2020-10-23

Flera arter i Östersjön drabbas av tiaminbrist

I över 40 år har orsaken till tiaminbrist hos djur gäckat forskarvärlden. Djur som lider brist på det livsnödvändiga vitaminet drabbas bland annat av beteendestörningar och påverkad fortplantningsförmåga. När flera arter i Östersjöområdet nu verkar drabbas vill Havsmiljöinstitutet kasta ljus på kunskapsläget i en ny rapport. Läs mer

vårt ansvar

livsmiljöer

Nyhet2020-10-21

Jättehaj hittad död på Västkusten

En åtta meter lång brugd har hittats död utanför Vrångö i Göteborgs skärgård. Allt tyder på att det är samma brugd som nyligen räddades vid Styrsö. Läs mer

vårt ansvar

Nyhet2020-09-22

Värdefulla havsområden kan identifieras

Var bör en småbåtsamhamn placeras för att minimera skadan på biologisk mångfald? Vilka kustområden bör vi skydda? Hur kan vi bäst hantera det komplexa ekosystemet i förvaltningen av våra hav? Det är svåra frågor, som det nya verktyget Mosaic hjälper till att hantera. Läs mer

så funkar havet

Nyhet2020-09-09

Genetiskt unika arter i Östersjön

Marina arter som torsk, blåstång och blåmussla finns i både Västerhavet och Östersjön. Nu visar en forskningsstudie att de genetiska skillnaderna är stora beroende på i vilket havsområde arten lever. Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av individer från Västerhavet om de skulle gå förlorade. Läs mer

vårt ansvar

Nyhet2020-09-01

Sveriges största marina reservat invigs

Nu invigs det marina reservatet Svenska Högarna i Stockholms län. Ögruppen har varit naturreservat sedan 1976, men nu inkluderas även själva havsområdet. Reservatet blir 61 tusen hektar stort, och därigenom Sveriges största marina reservat. Läs mer

Se fler nyheter

Rapporter

Rapport 2009 Regeringen, miljödepartementet

En sammanhållen svensk havspolitik

Ett engelskt informationsblad om havsmiljöpropositionen 2008/09:170: A coherent Swedish maritime policy is based on the view that our seas are an indispensible resource for society. Preserving this re...Läs mer

Rapport 2016 Mistra EviEM

Hur effektiva är anlagda våtmarker som fällor för näringsämnen?

Våtmarker kan vara effektiva på att rena kväve och fosfor, men det krävs både planering och en smart utformning om de ska fungera optimalt. Att ett lagom lågt vattenflöde behövs är en av slutsatserna ...Läs mer

Rapport 2016 Mistra EviEM

Hur effektiva är anlagda våtmarker som fällor för näringsämnen?

Rapport 2008 Havsmiljön 2008

Tiden är mogen för havsplanering

Antalet nyttjare och verksamheter vid kusten ökar ständigt - och står ofta i konflikt med varandra. Därför hör havsplaneringen framtiden till, menar miljöanalytikern och forskaren Mats Lindegarth. ...Läs mer

Rapport 2013 AquaBiota

Video eller dykning? Metoder för integrerad övervakning och kartläggning av marina habitat i Hvaler-Koster-området

En jämförelse mellan dropvideo och dykning vid inventering och kartläggning av marina habitat....Läs mer

Rapport 2013 SLU

Torsk eller sill? Ekonomiska konsekvenser för fiskeflottan av olika förändringar i ekosystemet

I studien analyseras ett flertal olika tänkbara scenario med olika nivåer på kvoterna av sillfiskar och torsk i Östersjön. Studien bidrar på detta vis med kunskap om hur olika förändringar av ekosyste...Läs mer

Rapport 2014 IVL Svenska Miljöinstitutet

Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk

Under det senaste decenniet har förekomst av mikroskopiska skräppartiklar i havet fått stor uppmärksamhet, både i media och inom miljöforskningen. Källorna till marint mikroskräp är långtifrån kartlag...Läs mer

Se fler rapporter