Genetiska aspekter av miljöstörningar i marina ekosystem: studier av blåmussla i Östersjön

Blåmusslan är en viktig art i Östersjön. En ny avhandling visar att reningsverk skapar ett naturligt urval hos blåmusslan vilket ger ett genetiskt fotavtryck hos musslor som lever i närheten. Även miljön i stora hamnar påverkar blåmusslan negativt.

Studien visade att blåmusslor från Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken tydligt skiljer sig åt genetiskt, men att det är ganska små skillnader inom de olika havsbassängerna, särskilt i Egentliga Östersjön. Trots den generellt låga genetiska skillnaden mellan blåmusslor i Östersjön fanns tydliga skillnader i genuppsättning hos blåmusslor utanför avloppsreningsverk jämfört med referensområden vid Askö, Tvärminne, Karlskrona och Gdansk. Vissa av dessa skillnader var delade mellan Askö, Tvärminne och Karlskrona och rörde gener som är viktiga för skalbildning, immunförsvar samt såna som kan ge hormonella störningar. Det tyder på att avloppsvatten innehåller ämnen som påverkar dessa funktioner.

- Blåmusslan är en väldigt tålig och anpassningsbar art, säger Josefine Larsson, och studien visar att arten som sådan mår bra. Det finns många blåmusslor och de anpassar sig väl efter sina levnadsförhållanden. Blåmusslorna utanför reningsverken växer sig stora och feta på grund av den näring som kommer ut i vattnet från reningsverken och eventuellt för att de är genetiskt anpassade. Däremot skulle detta selektionstryck kunna skapa problem hos andra mer känsliga arter.