Varför valar är stora, men inte större

Ett tio år långt forskningsprojekt kring valars storlek och vad som begränsar den har nått resultat. Tillgång på föda och förmågan att få i sig tillräckligt mycket så effektivt som möjligt är några av svaren.

Blåvalen är så vitt man vet det största djur som någonsin existerat på vår planet. Den kan bli upp till 30 meter lång och den högsta registrerade vikten är 173 ton. Att valar blir så stora beror till stor del på vattnets stödjande kraft. På land skulle ett så stort djur behöva en så kraftig benstomme att det skulle ha svårt att röra på sig. Men frågan hur valar har kunnat bli så stora har trots det länge varit av intresse hos forskare, så även frågan vad som egentligen hindrar dem från att bli ännu större. Efter över tio års forskning har ett stort samarbetsprojekt kommit ett steg närmare svaret.

Några av slutsatserna som forskarna i projektet drar är att det som avgör hur stora valarna till slut blir skiljer sig mellan tandvalar och bardvalarna, som blåvalarna tillhör. Hos tandvalar är det tillgången på föda som styr. Skulle de ha en chans att bli ännu större hade det behövts finnas fler lättfångade bytesdjur i dess livsmiljö.

Hos bardvalarna är det däremot inte själva tillgången på föda som avgör deras storlek, utan förmågan att få i sig tillräckligt mycket mat så effektivt som möjligt. Blåvalen befinner sig precis på gränsen för vad som är möjligt.

Resultaten av forskningsprojektet visar att det är energieffektivt för valar att vara stora. Kroppsstorleken underlättar fångst av bytesdjur, medan storleken i sin tur endast begränsas av tillgängligheten på byte.