Sportfiskarna och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, genomför just nu ett märkningsprojekt av blåfenad tonfisk i Skagerrak. Genetiska prover ska samlas in och varje fisk märkas med elektroniska sändare. Allt för att ge bättre kunskaper om tonfiskarnas rörelsemönster i Atlanten.

Liknande projekt genomfördes både ifjol och 2017 - då i samarbete med bland annat danska DTU Aqua, efter att det observerats stora mängder tonfisk i Västerhavet. De tonfiskar som då spöfångades och märktes låg på mellan 130 till 350 kilo och gav värdefull information om hur fisken rör sig till och från de nordiska vattnen.

De spridda resultaten från de förra märkningarna visar bland annat tonfisk som har simmat till New Foundland, utanför Kanadas östkust, söderut till havet utanför Marocko och in i Medelhavet. Det är alltså fortfarande oklart exakt hur tonfiskarna rör sig och hur bestånden, med sina ursprung i mexikanska golfen och Medelhavet, hänger ihop. Målet i år är att komplettera informationen för att få en fullständig bild av rörelsemönstret och man hoppas märka 26 tonfiskar med en eller flera sändare.

Blåfenad tonfisk var nära att utrotas till följd av flera decenniers överfiske och är sedan 2009 internationellt klassad som starkt hotad. Det var för bara tre år sedan som tonfisken återvände till svenska vatten efter att ha varit borta i över 50 år. Fiske på den blåfenade tonfisken är fortfarande tillåtet enligt reglerade kvoter, men för att sätta kvoterna behöver forskarna fakta om hur många de är och hur de rör sig i Atlanten.