Länge har forskare varnat för att det görs för lite för att vända utvecklingen för den hotade Östersjötorsken. De rekommendationer om fiskekvoter som årligen utfärdas av Internationella havsforskningsrådet (ICES) följs inte, och nu har det kommit till en punkt där man riskerar att tappa kontrollen helt. Det menar Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).

– Vi har tappat rodret. Nu räcker det inte längre att bara titta på fiskekvoter, för även om vi slutar fiska helt och hållet kommer det inte att hjälpa. Som det ser ut idag dör 15–20 procent av torsken på grund av fiske, medan 50 procent dör av svält. Ska vi få till en återhämtning av bestånden så måste vi tänka både nytt och bredare och ta hänsyn till hela det ekologiska systemet i Östersjön.

Tillsammans med sju andra forskare publicerade Joakim Hjelm nyligen en artikel i tidskriften Fauna och Flora där det komplexa i situationen beskrivs.
Döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer är några problem som förutom överfiske har resulterat i dramatiskt minskade bestånd, med småväxta och magra individer. Ovanpå allt detta kommer klimatförändringar och ett varmare hav.
Joakim Hjelm menar att det trots allt finns hopp om att frågan ska tas på större allvar av politiker och beslutsfattare. För första gången på fem år finns nämligen en modell som gör att man kunnat räkna ut hur många ton torsk som faktiskt finns i Östersjön.

– Tyvärr visar analysen att läget är allvarligare än vi trodde. Men med konkreta siffror ökar också pressen på politikerna. Det finns trots allt en plan för Östersjön som de måste följa. Nu måste de ta fiskförvaltningen på allvar.

Joakim Hjelms förhoppning är nu att förvaltningen i både Sverige och andra länder kan ta ett samlat grepp om frågan.

– Jag skulle gärna se att de sätter sig ner och tillsammans gör en lista över vilka steg man måste ta för att långsiktigt bygga upp bestånden. Det kan vara allt från att begränsa fritidsfisket till att se över sälbestånden och att minska födokonkurrensen från andra fiskarter. Det krävs åtgärder på en lång rad områden.