Torsken i Östersjön är uppdelad i två olika bestånd: det östra och det västra. Sämst ser situationen ut för torsk i det östra beståndet, öster om Bornholm.

- Beståndets lekbiomassa är så låg att det allvarligt hotar torskens förmåga att reproducera sig. Då är det nödvändigt att stoppa fångsten av torsk, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) som också arbetar inom ICES.

Problemet är inte bara att torskbeståndet har varit extremt litet under flera år och därmed inte säkert kan föröka sig, torskarna är också små, magra och har hög dödlighet. Det är tydligt att torsken svälter.

Även yrkesfiskarna är oroade över situationen för torsken i sydöstra Östersjön, och Sveriges Fiskares Producentorganisation efterlyser i en debattartikel SvD fler insatser för att rädda torsken. Organisationen anser att skulden för torskens situation alltför ensidigt lagts på fisket, och menar att det största hotet mot torsken är den växande sälstammen som sprider parasiter som drabbar torsken.

Det stoppade fisket ger bestånden en chans att återhämta sig.

- Men det krävs även andra åtgärder så som att bevara de stora individerna och se till att rätt sorts föda finns tillgänglig. Det finns ingen ”quickfix” för torsken, säger Joakim Hjelm.

Henrik Svedäng är fiskeforskare vid Östersjöcentrum och konstaterar att det är viktigt att även minska fisket på sill och skarpsill, som är Östersjötorskens viktigaste bytesfiskar. Och politikerna måste också lyssna på forskarna.

– Det kommer att bli svårt för torsken att återhämta sig. Och det kommer att ta tid. Men om beståndet överhuvudtaget ska ha en chans måste ministerrådet följa de vetenskapliga råden till punkt och pricka, säger han i en kommentar.

ICES råd kommer att ligga till grund när EU fattar beslut om hur stora fiskekvoterna blir nästa år. Kvotbeslutet sker dock efter politiska förhandlingar, och ofta sätter Östersjöns fiskeministrar högre kvoter än vad ICES rekommenderat.

Trots att vi vet så mycket om både Östersjöns ekosystem och om torsken, så är osäkerheten kring hur olika biologisk processer påverkar torskbestånden stor. Hela Östersjöns ekosystem har förändrats markant de senaste tre årtiondena: områden med syrebrist och döda bottnar har ökat, sälpopulationerna växer, torsken är drabbad av parasiter och hela näringsväven där torsk är en toppredator har rubbats.