Den pågående klimatförändringen påverkar Östersjön ovanligt mycket och på flera sätt. Högre temperatur medför ökad nederbörd och därmed ökat flöde i älvar. Konsekvensen blir att ökade volymer av sötvatten förs ut i Östersjön och gör att salthalten i havet minskar. Mycket tyder på att Östersjöns vatten redan om 50 till 100 år är så sött att det kommer att likna en insjö.

Under de senaste 50 åren har cirka 30 procent av Östersjöns livsmiljöer minskat, i antingen utbredning eller kvalitet. Många arter har också minskat kraftigt. När havet blir varmare och sötare tvingas arter att förändra och anpassa sig, eller flytta till nordligare breddgrader. Torsken och sillen har exempelvis redan börjat flytta norrut, medan multefiskar, som vanligtvis finns i Spanien och Portugal, har kommit till Norden.

Carl André vid Göteborgs universitet forskar bland annat inom populationsgenetik, och menar att det finns potential för att arter kan anpassa sig till förändrade förhållanden - under en tid av cirka 100 år.

- Det borde vidtas åtgärder som förenklar arters anpassning genom att utforma skyddade områden så att de gynnar klimatanpassning, säger han till Strömstads tidning.

Östersjötorsken är en av arterna som genom årtusenden har lyckats anpassa sig till de speciella förhållandena. Dess rom flyter vid en betydligt lägre salthalt än vad rommen från andra torskar gör, vilket gör den helt unik. Frågan är om Östersjötorsken klarar så pass stora förändringar som vi nu ser under kort tid. Det är framförallt förmågan att fortplanta sig som är den stora knäckfrågan, då det trots anpassning, finns en gräns för hur sött vatten de klarar av att befrukta varandra i.

Men det kan finnas hopp. Som havet.nu tidigare har rapporterat pågår just nu ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet som utreder om torskarna i Ålands hav kan befrukta varandra i låga salthalter. Ett torskbestånd anpassat för en låg salthalt vore unikt för världen och innebär samtidigt ett hopp för torsken i Östersjön.