På ytan ett glittrande hav. På botten dött. De speciella förhållandena i Östersjön, med skiktat vatten, långsam omsättning och hård näringsbelastning, gör att bottnar med syrebrist länge varit ett problem. I områden med syrebrist kan inte växter eller djur leva.

SMHI har nu sammanställt data från 2018, vilka visar på nya rekord - aldrig tidigare har så stora områden visats vara drabbade av syrebrist. I grunden är näringsbelastningen problemet, och möjligtvis har den varma sommaren 2018 ytterligare spätt på problemet.

Områden med låga syrehalter eller helt syrefria förhållanden återfanns grundare än normalt vid Östra Gotlandsbassängen och syrebrist återfanns även i Gdanskbukten. Syrekoncentrationerna var också ovanligt låga i de södra delarna av Egentliga Östersjön, alltså i Hanöbukten, Arkona och Bornholmsbassängen. Där uppmättes också svavelväte i mätningarna vilket inte förekommer varje år.

Att svavelväte återfinns är ett tydligt tecken på syrebrist. Bakterier som normalt använder syre för att bryta ner organiskt material övergår när syret är slut till att nyttja sulfat som syrekälla och svavelväte bildas. Svavelväte är giftigt för alla högre stående organismer.