I larmrapport efter larmrapport når oss beskedet – torsken i Östersjön och Kattegatt mår inte bra. Den är mager, full av mask och varannan fisk dör av svält. Storleken för torskmognad har minskat betydligt och i mitten av mars kunde SLU Aqua rapportera att man hittat en könsmogen torskhona på endast elva centimeter.

Men i Ålands hav simmar det välmående, stora torskar som skiljer sig markant från övrig Östersjötorsk och dessa har nu väckt ett försiktigt hopp för den övriga torsken i Östersjön.
– Torsken i Ålands hav är oerhört spännande för den mår väldigt bra jämfört med i södra Östersjön. Den är stor och har bra kondition, säger Ulf Bergström vid Sveriges lantbruksuniversitet i Öregrund, projektledare för ett forskningsprojekt som nu ska utreda vad det är som är så speciellt med Ålandstorsken.

Den stora frågan som forskningsprojektet vill ha svar på är om Ålandstorsken kan befrukta varandra i de låga salthalterna - normalt är befruktning i för sött vatten inte möjlig. Om det skulle visa sig att Ålandstorsken faktiskt har skapat ett eget bestånd i det sötare vattnet, tyder detta på att de har utvecklats till en ny livskraftigare sort.
– Vi kommer att få allt sötare vatten och finns det då fisk som har anpassat sig till lägre salthalter är det extra viktigt att bevara dem, säger Ulf Bergström och menar att ett torskbestånd anpassat för en låg salthalt vore unikt för världen och samtidigt innebär ett hopp för torsken i Östersjön.
– Har torsken anpassat sig till miljön på ett ställe kanske den har gjort det på andra ställen också, säger Ulf Bergström, som dock är försiktig med att dra några slutsatser tills när de är helt färdiga med studien.
– Utgångspunkten just nu är att Ålandstorsken inte är ett eget bestånd. Vi behöver titta på ett större antal individer och göra nya befruktningsförsök för att veta säkert, säger han.

Mer information väntas i juni. När torskarna leker kommer det då att göras nya befruktningsförsök.