För första gången ska statliga planer för Sveriges havsområden upprättas. Det är många olika intressen som ska vara med, och många som ska lämna synpunkter på förslagen. Havsplanerna ska bidra till att haven används hållbart och effektivt, och att de nationella och internationella miljömålen uppfylls. Ingen lätt uppgift, och svårigheterna är inte desamma i de tre havsområdena.

Tre områden med olika utmaningar
Thomas Johansson är enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, och ansvarig för arbetet med havsplanerna. På en fråga om vad som varit de svåraste övervägandena beskriver han skillnaderna mellan de tre havsområdena.

”Västerhavet är ett litet men intensivt nyttjat område. Trots det är miljöstatusen relativt god. Här är de svåraste avvägningarna mellan fiske och skydd av natur. I Egentliga Östersjön finns stora områden som avsätts för försvarets verksamhet, och också stora problem med övergödning och annat. Här måste stor hänsyn tas till naturskydd, eftersom det finns vikande bestånd av sjöfåglar, tumlare och vissa fiskbestånd.

Bottniska viken har en potential att nyttjas mer för exempelvis sjöfart, men har också en svårare issituation än de övriga havsområdena. I Bottniska viken är en mindre andel av ytan avsatt till naturskydd jämfört med de andra områdena, vilket behöver åtgärdas. De södra delarna av Bottniska viken lämpar sig bäst av alla områden för vindkraft.”

Miljömålen en viktig del
De miljömål som finns styr mycket av det svenska miljöarbetet. Vilken betydelse har då miljömålen haft i arbetet med havsplaneringen?

”Miljömålen har självklart påverkat planeringen. Vi kan exempelvis lägga fast områdesskydd, och har tagit hänsyn till aspekter kring biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Miljömålen har varit mycket viktiga i vårt arbete, men vi har även andra mål att ta hänsyn till. Det kan vara exempelvis energiproduktionsmål, försvarsmål och transportpolitiska mål.” berättar Thomas.

Många får tycka till
Att ta fram havsplanerna är en långdragen process, där många ska ha möjlighet att lämna synpunkter under arbetes gång. Det är inte bara fråga om de näringar som berörs, utan även olika ideella föreningar och allmänheten har getts tillfälle att lämna synpunkter. Grannländerna har också fått säga sitt, så förslagen i sin helhet har översatts till engelska, och vissa delar även till estniska, finska, lettiska och polska.

”Det har funnits ett stort engagemang kring samråden, och vi har tagit emot mängder med synpunkter och förbättringsförslag. Många lyfter behovet av kunskap, och vill veta mer om de nya underlagen som tagits fram i havsplaneringen.” säger Thomas.

Sista chansen
Nu återstår sista rycket för att få förslaget klart, och i december kommer det att lämnas till regeringen. I det här skedet av arbetet har Havs- och vattenmyndigheten gjort en bred kungörelse, så att allmänheten ska bli varse att havsplanerna är på gång. Fram till 14 juni finns möjlighet att lämna synpunkter på förslagen, och redan nu har förslag och synpunkter börjat komma in även från allmänheten.

”Det visar på det stora intresset för våra havsområden, och att havsplanerna behövs för att använda haven på ett hållbart sätt nu och i framtiden.” säger Thomas.