Sedan 2011 har Emil Rydin och Linda Kumblad drivit stiftelsen BalticSea2020s projekt Levande kust, som syftar till att återfå en bra vattenmiljö och ett rikt växt- och djurliv i den tidigare kraftigt övergödda Björnöfjärden i Värmdö kommun. En mängd olika åtgärder genomfördes inom projektet, både på land och i vattnet, för att förbättra vattenmiljön. För att minska näringsläckaget från åkrarna i området gjordes dräneringen om genom så kallad täckdikning med kalkinblandning, samtidigt som man strukturkalkade jorden och byggde fosfordammar med kalkfilterbäddar för att binda fosforn. En våtmark anlades för att stärka gäddbeståndet och för att återställa bottenvegetationen lät man återplantera blåstång. I området runt fjärden arbetade projektet också med andra åtgärder, såsom att förbättra reningen av enskilda avlopp och att minska näringsförlusterna från hästhållningen.

Den för övergödningen mest påtagliga åtgärden på kort sikt genomfördes under sommaren 2012 och sommaren 2013 då en lösning med aluminiumklorid blandades in i de djupare bottensedimenten i fjärden. Tekniken är väl beprövad när det gäller övergödda sötvattensjöar, men Levande kust-projektet var det första då detta testades i ett bräckt vatten som Östersjön.

– Aluminiumet bildar ett slags kemiskt lock som hindrar fosforn i sedimentet från att komma ut i vattnet. Med tiden bildas nytt sediment ovanifrån och när syresituationen förbättras, till följd av minskad övergödning, kan fosfor bindas till järn igen och då kan vi komma tillbaka till den typen av ekosystem vi hade kring förra seklet, förklarar Linda Kumblad.

I en ny artikel i tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science presenterar forskarna resultaten av sedimentprover tagna före och efter aluminiumbehandlingen. Proverna visar att omkring två gram fosfor per kvadratmeter bundits till sedimenten i de aluminiumbehandlade områdena. Det kan låta lite men har resulterat i stora förbättringar av vattenkvaliteten i Björnöfjärden, som nu betecknas ha ”god ekologisk status”. Sedan behandlingen har fosforhalten i bottenvattnet minskat med mer än 90 procent, och halverats i fjärden i genomsnitt, mängden växtplankton har minskat, siktdjupet har förbättrats och bottenfaunan och fiskbestånden har börjat återhämta sig.

– Björnöfjärden fick en nystart, blev nollställd övergödningsmässigt i och med den här behandlingen. Men nu är det upp till de som lever och verkar runt fjärden att inte bygga upp nya fosforförråd i bottnarna som ligger och läcker, konstaterar Emil Rydin.

Att aluminiumbehandla hela Östersjön är inget Linda Kumblad och Emil Rydin förespråkar, eller ens bedömer är möjligt. Däremot finns det flera andra nästan inneslutna övergödda havsvikar där metoden skulle kunna fungera bra, menar de. I Stockholms finns till exempel redan långt gångna planer på att, som en av flera åtgärder, behandla Brunnsviken med aluminium.

– Vi har visat att det här går att göra, även i Östersjön. Sedan är det en politisk fråga om man vill satsa sådana resurser på att nå en god vattenstatus. Och det måste i så fall gå hand i hand med åtgärder i avrinningsområdet som minskar tillförseln, säger Linda Kumblad.