Den första Östersjökonventionen för att värna Östersjöns miljö undertecknades för 45 år sedan i samband med att Helsingforskommissionen Helcom bildades. Konventionen ersattes 1992 av en ny sådan, Helsingforskonventionen, och 2007 antog länderna en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, med målet att nå god ekologisk status i Östersjön 2021 bland annat genom minskad övergödning. Att de målen ska nås till 2021 är osannolikt, men utvecklingen i Östersjön går faktiskt inom flera områden åt rätt håll. Enligt en ny studie kan målen på sikt nås i stora delar av Östersjön, på vissa håll så snart som om 20 år.

– För många kan situationen i Östersjön säkert framstå som hopplös, med fortsatt bottendöd och kraftiga algblomningar. Med den här studien vill vi visa att målet om en god havsmiljö faktiskt kan nås i stora delar av Östersjön, säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, i en intervju i webbmagasinet Baltic Eye.

I studien har forskare från Sverige, Danmark och Finland modellerat fyra olika scenarion för hur övergödningen kan förändras i Östersjön under de kommande två hundra åren.

– Förutsatt att näringstillförseln minskar framöver kan vi konstatera att den tid som krävs för att uppnå god status varierar mellan olika delar av Östersjön, från årtionden i vissa havsområden till århundraden i andra, säger Bo Gustafsson.

De senaste åren har näringsflödena till Östersjön minskat påtagligt, bland annat på grund av förbättrad avloppsrening i St Petersburg.

– I en kommande studie tittar vi bland annat på utvecklingen av Östersjöns övergödning baserat på de senaste tre årens belastning och där ser vi en positiv utveckling med ganska kraftiga minskningar i vissa delar av Östersjön, säger Bo Gustafsson.