Idag förekommer inget riktat fiske efter torsk i Kattegatt, och det har även etablerats marina skyddszoner för att skydda torsken under lekperioden. Men trots åtgärderna är torskbeståndet fortfarande alarmerande lågt.

Samtidigt tyder sälräkningarna på att det nu finns omkring 15 000 sälar i Kattegatt. Kan torskens dåliga återhämtning bero på sälen? Eller kan vi stryka sälen från listan över möjliga orsaker? Det ska ett nytt projekt vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet ta reda på.

- Vi vet från undersökningar i bland annat Skottland och Nordamerika att stora sälpopulationer kan hindra svaga torskbestånd från att återhämta sig. Men samtidigt kan man inte heller beskylla sälarna för att torsken inte återhämtat sig eftersom vi saknar nödvändig information om sälarnas betydelse, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

Den kunskapsbristen vill man nu råda bot på. För att ta reda på sälarnas matvanor ska forskarna analysera dietprover från knubbsäl. Resultaten kommer att användas för att beräkna sälarnas uttag av fisk, och till att ta fram förbättrade beståndsanalyser för torsk i Kattegatt.