Den senaste tiden har mycket kalla havstemperaturer mätts upp i centrala Nordatlanten. Det tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och under de senaste 1 000 åren har den troligen inte varit lika svag som den är nu.

En ny klimathistorisk studie visar att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser. Forskare har studerat en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden som går under namnet Yngre Dryas, där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade. Perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Orsaken var en kraftig försvagning av Golfströmmen, vilken ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.

Enligt forskarna skiljer sig dagens klimat avsevärt från de förhållande som rådde för 12 000 år sedan, med det finns en i flera avseenden oroväckande likhet. Man vet från tidigare studier att ökande temperaturer och smältande isar innan Yngre Dryas tillförde mycket färskvatten till Nordatlanten, och det var detta som försvagade Golfströmmens transport av varmt vatten norrut. Det forskarna nu har upptäckt är att somrarna i Europa, och speciellt Västeuropa, däremot var oväntat varma under samma period.

Den senaste tiden har Europa drabbats av extrema värmeböljor med torka, vilka påminner om de under Yngre Dryas. Enligt forskarnas simuleringar beror fenomenet ”kallt hav – varma somrar” på att det uppstår en atmosfärisk blockering när ett stabilt högtryck bildas och ligger stationärt över en stor region i Nordatlanten under loppet av minst fem dagar, eller även flera veckor. Ett sådant högtryck skär av Europa från både de varma västvindarna som är vanliga under vintern och de kyligare västvindarna under sommaren, vilka hjälper till att jämna ut temperaturen.

Situationen med kalla havstemperaturerna under Yngre Dryas ledde till en mer än 1000 år lång period med extremt kalla vintertemperaturer och korta men mycket varma och torra somrar.

- Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.