Genom DNA-analys har forskare kunnat visa att tusen år gamla torskben som hittats i Tyskland härrör från området kring Lofoten i nuvarande Norge. Analyserna kan komma att ge värdefull information även inom frågor som rör klimatförändringar.

Kommersiellt fiske
Kommersiellt fiske verkar ha pågått redan på vikingatiden, långt tidigare än vad man har känt till. Dessutom verkar man redan på vikingatiden ha behärskat frystorkning som konserveringsmetod. Genom att göra DNA-analyser på arkeologiska fynd av fiskben har forskare kunnat visa att torsk som fiskats i området kring Lofoten har transporterats söderut och sålts.

Frystorkad fisk åtråvärd
Forskarna har visat att fiskbenen kommer från ”skrei”, en särskild variant av torsk som finns i Barentshav norr om Norge. Den vandrar på vintern söderut till Lofoten och leker där, och har alltså fiskats på plats i minst 1000 år. Den torsk som såldes var konserverad genom torkning. Metoden kan bara användas i områden där det är väldigt kallt och torrt, som i exempelvis Lofoten eller på Island. Metoden var enkel och billig, och gjorde att fisken höll sig i flera år. Detta gjorde troligen den torkade torsken till en åtråvärd vara.

Torsken väl kartlagd
Carl André, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet är en av forskarna bakom studien. Han berättar att fiskben normalt inte är så lätta att använda för DNA-analyser, eftersom de är så porösa och därigenom inte bevarar sitt DNA så väl.

- Genom att använda en ny extraktionsmetod har man kunnat få ut tillräckligt med DNA för att sekvensera hela arvsmassan hos enskilda individer. Torsken skiljer sig nog inte så mycket från andra fiskarter i det avseendet, men anledningen till att vi lyckas just med torsk är att arvsmassan som vi jämför med är så bra kartlagd just på torsk. Dessutom har torsken kromosomförändringar som är unika för olika populationer, vilket gör det lättare att identifiera vilket område den kommer från.

Viktigt för klimatforskning
Carl André och hans forskarkollegor är övertygade om att metoden att studera DNA i fiskben från olika tider och populationer även kan användas inom klimatforskning. De arbetar nu vidare med kotor av Östersjötorsk från bosättningar vid Ajvide på Gotland som är mellan 5000 och 6000 år gamla. De vill ta reda på om torsken redan på stenåldern hade de genetiska anpassningarna till låg salthalt som vi hittar hos nutida Östersjötorsk.

- Vi hoppas kunna ge svar på hur lång tid det tar för en art att anpassa sig till ett förändrat klimat, vilket förstås är en högaktuell fråga inom forskningen. Tar det hundratals eller tusentals år för en fiskpopulation att anpassa sig till förändrad temperatur eller förändrad salthalt? Svaren kan bli viktiga för hur vi hanterar de pågående klimatförändringarna, säger Carl André.