I samtliga länders strategidokument finns mål och strategier för genetisk mångfald med, berättar forskarna som genomfört studien. "De nationella ambitionerna är bra, men på den förvaltande nivån faller överenskommelserna och intentionerna platt", säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet. "I intervjuer med tjänstemännen framkommer det att de saknar kunskap om genetikens betydelse, eller inte vet hur de ska omsätta kunskap i praktiken" säger Annica Sandström, professor inom statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Enligt forskarna behöver kopplingen mellan förvaltningen och forskningen stärkas i denna fråga, och kunskapen hos tjänstemännen höjas. Projektet har genomförts inom forskningsprogrammet Baltic Sea Marine Biodiversity (BAMBI) som finansieras av BONUS och Formas.