Totalt 19 populationer av sill och strömming har undersökts i den nya studien. Forskarna har studerat fiskarnas DNA för att se hur de kan anpassa sig till östersjöns bräckta vatten. Forskarna kommer fram till att flera hundra gener anpassar strömmingen till vattnet, och även hur tidpunkten på leken ändras. Just lektiden är viktig eftersom den är central för artens anpassning i östersjön. I ett pressmeddelande från Uppsala Universitet säger professor Leif Andersson, en av forskarna bakom studien, att detta kan påverka hur vi fiskar sill i framtiden. –Den otroliga mängd ny information vi nu tagit fram om sillens biologi kommer att kunna användas för att mer noggrant skilja olika bestånd och följa deras utveckling vilket kommer att förbättra möjligheten att bedriva ett hållbart fiske, fortsätter han. Nästa steg i forskningen blir nu att försöka kartlägga hur de olika gen-variationerna påverkar anpassningen hos fiskarna.