En betydande del av kvävet i våra vattendrag kommer från åkermarkens diken och dräneringsledningar. På SLU utvecklas analysverktyg som kan beräkna vilka åtgärder mot kväveutlakning som fungerar bäst i områden med olika jordtyper och klimat. En prototyp som intrimmats i Skåne och på Öland presenteras nu i en avhandling. Om man kan beräkna avrinning och utlakning för varje enskilt fält går det att bedöma den samlade effekten av markanvändningen inom ett avrinningsområde. Detta angreppssätt gör det möjligt att uppskatta vilka ändringar i odlingen (strategier för gödsling, jordbearbetning, bevattning, dränering etc.) som kan vara de mest effektiva och billigaste sätten att minska belastningen på vattendrag.