Vid midnatt natten till tisdag kom EU:s medlemsländer överens om nästa års fiskekvoter. Förhandlingarna var som alltid varit tuffa. Sverige ställde sig inför förhandlingarna bakom EU-kommissionens förslag, som skulle innebära sänkta kvoter för i stort sett samtliga fiskbestånd. Vissa stora fiskenationer som Danmark och Tyskland höll inte med och ville se högre kvoter. Det slutgiltiga beslutet blev en kompromiss – men till fiskbeståndens fördel.

– Vi har kommit fram till ett resultat över förväntan, i mitt tycke. Jag gick in i förhandlingarna med ambitionen att vi skulle få resultat så nära kommissionens förslag som möjligt. Vi landade inte exakt där, vilket jag inte hade förväntat mig, men resultatet är bra, kommenterade landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) direkt efter rådets möte i Luxemburg.

Även EU:s fiskekommissionär Karmenu Vella var nöjd och konstaterade på presskonferensen att man fattat några svåra men nödvändiga beslut för att säkra framtiden för de fiskebestånd i Östersjön som är ett alarmerande läge.

Allt riktat fiske på det krisande östra beståndet stoppas även nästa år, ett beslut som välkomnas av Henrik Svedäng som är marinbiolog vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet.

– Det är en klar förbättring och det ska bli spännande se om beståndet reagerar positivt på den här nedskärningen, säger han i en intervju i Sveriges radio.

EU tillåter dock en så kallad bifångstkvot på 2000 ton på det östra beståndet, alltså torsk som ofrivilligt tas upp i samband med andra fisken. EU-ministrarna lyckades inte komma överens om de nya kontrollkrav som kommissionen velat införa för att bättre övervaka att reglerna följs.

¬ Det är bra att man i så stor utsträckning följer de vetenskapliga råden från internationella havsforskningsrådet, ICES. Men det är svårt att hantera och följa upp en bifångstkvot. Utan bra uppföljning och kontroll är en bifångstkvot på det östra beståndet verkningslöst, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).

För det västra torskbeståndet sänktes kvoten med 60 %, vilket är nästan i linje med EU-kommissionens förslag. Fiskekvoterna sänks också för andra arter som sill och skarpsill.

Trots sänkta fiskekvoter är miljöorganisationer inte nöjda. Katrin Glaumann, fiskexpert på Världsnaturfonden WWF anser att ministrarna tillåter ett för högt fisketryck på flera bestånd och efterlyser en större försiktighet från EU: sida.

– Att följa ICES rekommendationer bör ses som ett minimum. För att Östersjön ska bli ett funktionellt ekosystem med en rik biologisk mångfald och livskraftiga fiskbestånd, krävs ytterligare åtgärder än att följa ICES kvotråd. Här handlar det exempelvis om att skydda viktiga livsmiljöer, ställa om till mer skonsamma fiskeredskap och minska övergödningen.

Även Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum efterlyser i en kommentar ett mer långsiktigt perspektiv och vill se ett mer effektivt agerade för att förhindra att fiskebestånd drabbas av verksamheter som jordbruk och industri genom exempelvis övergödning, föroreningar eller utarmning av livsmiljöer.