Havsutsikt nr 2, 2019

I detta nummer

Krönika

Sen kan vara för sent

Vad hade hänt om vi stoppat torskfisket redan 2002? Om vi hade agerat innan det var för sent? Jag blir bara alltmer stressad över allt vi måste göra för att stoppa utsläppen från olja, kol och gas nu. Inte sen. NU. Sen kan faktiskt vara för sent.

Artikel
Kevin Vikström och Johan Wikner

Havets dolda andetag

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.

Artikel
Charlotte Berkström och Ulf Bergström

Nätverk gynnar spridning

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.

Artikel

Skyddar vi ålen tillräckligt bra?

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?

Artikel
Barbro Ulén

Vinterväder styr näringsläckage

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.

Artikel
Andrea Morf

Delat hav - delat ansvar

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)

Flodnejonöga är ingen benfisk, utan en rundmun. Den har inga käkar, och munnen består av en sugskål. Den saknar gälöppningar, men har istället sju runda öppningar i en rad på sidan bakom huvudet. Nejonögat suger sig fast på döda eller levande fiskar, och kan alltså leva som parasit. Den kan även äta maskar, kräftdjur och annat. Nejonögat lever under sina första 2-3 år nergrävd i botten i åar och floder. Sedan vandrar den ut till kustområdena, och lever där i några år. När det är dags för lek vandrar den återigen upp i sötvatten. Hanen bygger en lekgrop, ibland tillsammans med andra hanar. Leken pågår i några veckor, och sedan dör de.

ARTFAKTA

Namn: Flodnejonöga

Latinskt namn: Lampetra fluviatilis

Storlek: Längd max 4 cm

Grupp: Fiskar

Undergrupp: Övriga fiskar