I de grunda vikarna är bottnarna mjuka, eftersom vattnet oftast är lugnt. Här kan sand och ännu finkornigare material sjunka till botten. Vattenväxter breder ut sig i täta ängar. Det finns nästan inga alger eftersom de behöver ett hårt underlag att fästa sig på. Enstaka tångruskor sitter fast på stenar. Längst in i viken står vassen tät. I denna miljö finns en stor mängd snäckor, kräftdjur, insekter och larver, liksom gott om fiskyngel. Många av dessa arter har sitt ursprung i sötvatten. Viken är som ett skafferi, fullt med mat för fiskar och fiskyngel. De vegetationsrika vikarna hör till de allra artrikaste och mest produktiva livsmiljöer vi har i Östersjön. Sammantaget är de mycket viktiga för Östersjöns kustmiljö.
Trots att grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för fisk finns en oroande utveckling, där allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering. Just här byggs båthamnar, bryggor och hus. Byggandet åtföljs av båttrafik, muddringar och ökat näringsläckage från land, vilket bland annat ger grumligare vatten som missgynnar vegetationen och indirekt också reproduktionen hos fiskar.
Ny forskning visar att redan 2005 var 40% av dessa livsmiljöer klart exploaterade i Stockholms skärgård. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer alla rekryteringsområden nära tätorter att vara exploaterade inom 50 år om de inte skyddas. Det kan få långtgående effekter både på fisket och kustens ekosystem. Den långsamma förändringstakten gör det här miljöproblemet förrädiskt.
Det vore önskvärt att de kvarvarande orörda vikarna hade ett starkt lagskydd, men så verkar det inte vara. Strandskyddslagstiftningen väger i många fall för lätt när exploateringsintressena är starka, och det gör att man ofta ger undantag för byggande längs stränder och i vatten i känsliga miljöer.
Inte heller det befintliga nätverket av marina skyddade områden ger ett tillräckligt skydd. Knappt fyra procent av fiskens reproduktionsområden är skyddade av detta nätverk. Siffran är uppseendeväckande, eftersom den faktiskt är lägre än om man hade placerat ut de skyddade områdena helt slumpmässigt.
Det här illustrerar på ett markant sätt ett grundläggande problem med marina skyddade områden, nämligen att de ofta läggs i vågexponerade områden långt ute i skärgården där konflikterna är som minst. De artrika inneslutna vikarna, som är extra känsliga för störning genom den låga vattenomsättningen, erhåller sällan det skydd de så väl skulle behöva.
Massmedia har visat stort intresse för sommarens provtagningar av vattenkvaliteten längs Svealands kust.
Problemen med övergödning i kustnära områden har minskat, menar marinbiologen Hans Kautsky.
Syrenivåerna i skärgårdens bottnar blev bättre under 2015.
”Nej”, är förstås svaret på rubrikens fråga - de kan absolut inte vara den enda medicinen.
Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med Sportfiskarna tagit fram en film, Silverskatten, som visar vilka fanta...
Denna rapport har tagits fram årligen sedan 1968, med syfte att ge ...
Stockholm Vatten har årligen sedan 1968 tagit fram en rapport som g...
Sedan 1968 har denna rapport tagits fram årligen sedan 1968, med sy...
Som en snabb och obyråkratisk väckarklocka, så fungerar projekt Lev...
I Stockholms innerskärgård var det under 2015 ovanligt låga näring...