Sidor om svealandskusten
-
Beställ Svealandskusten 2021 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten 2021 med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Beställ Svealandskusten 2020 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten 2021 med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Beställ Svealandskusten 2018 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Svealandskusten 2017 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Beställ Svealandskusten 2016 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Beställ Svealandskusten 2015 (svealandskusten.se)
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Skicka ett mail med rubriken Svealandskusten med ditt namn och postadress till annika.tidlund@su.se. Rapporten skickas som B-post och kommer i din brevlåda inom ca en vecka.... -
Växtsamhället (svealandskusten.se)
Den omfattande inventeringen av Svealandskustens grunda vikar presenteras i form av figurer för varje vik. Här beskrivs och förklaras figurgruppen Växtsamhället i närmare detalj. Begreppet täckningsgrad förklaras, de sex olika artgrupper som ingår i pajdiagrammet presenteras närmare och anledningen att trådformiga alger visas på ett särski... -
Havsnajas (svealandskusten.se)
Havsnajas, Najas marina, är vanlig i avsnörda havsvikar längs Svealandskusten. Den växer främst grunt ned till ungefär 1,5 meters djup, men kan förekomma djupare. Den bildar ofta mattlika bestånd i miljöer med stillastående vatten och mycket gyttjig botten. Växten är styv men skör och går lätt sönder när man tar i den. Den är känslig för de förändr... -
Kransalger (svealandskusten.se)
Längs svealandskusten finns åtta arter kransalger av släktet Sträfsen (Chara) och en art av släktet Rufsen, det är havsrufse, Tolypella nidifica.Bilden visar rödsträfse (Chara tomentosa)Sträfsen och rufsen tillhör grönalger, men är mer lika kärlväxter. De fäster inte direkt på sten och klippor utan har rotliknande trådar som håll... -
Text och dataunderlag: (svealandskusten.se)
Data har samlats in av, eller på uppdrag av, länsstyrelserna längs Svealandskusten, Sveriges Lantbruksuniversitet, Upplandsstiftelsen och Stockholms universitet under 2001-2008. Text och bearbetning av Joakim Hansen, expert på grunda vikar och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet. Publicerat 2015....
Nyheter
-
Massiv ökning av det kustnära strömmingsfisket (Nyhet)
Under flera år har lokalbefolkning, småskaliga fiskare och andra rapporterat om de "monstertrålare" som fiskar intensivt under perioden när strömmingen samlas inför leken inne i skärgårdarna.
Nu har Stockholms universitets Östersjöcentrum sammanställt detaljerade fångstdata sedan 2010, och kan visa att strömmingsfisket ökat kraftigt, oc...
(2021-03-11)
-
En extrem sommar gav tydligt avtryck (Nyhet)
Klimatförändringen påverkar kustvattnen på flera sätt; de tydligaste är att fisksamhället förändras, algblomningar kan bli vanligare och att syrebrist kan komma att uppstå lokalt. Det framgår av rapporten Svealandskusten 2019 som ges ut av Svealands kustvattenvårdsförbund, där de flesta viktiga vattenvårdande organisationer i regionen ingår.
(2019-04-29)
-
Fler nyheter om ""
Rapporter
-
Undersökningar i Stockholms skärgård 2014 - vattenkemi, växtplankton och bottenfauna (Stockholm Vatten)
Sedan 1968 har denna rapport tagits fram årligen sedan 1968, med syfte att ge en tillståndsbild av Stockholms skärgård. Fokus i rapporten ligger på skärgården som recipient för de tre stora avloppsren...
(2015)
-
Tillståndet i kustvattnet – resultat från förbundets mätprogram (Svealandskusten 2016)
I Stockholms innerskärgård var det under 2015
ovanligt låga närings- och klorofyllnivåer och
ett förhållandevis bra siktdjup. I delar av mellanskärgården
var det istället ännu ett år med
höga klor...
Jakob Walve, Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet,
(2016)
-
Lika men ändå olika – Nyköpings fjärdar och Östhammarsfjärden (Svealandskusten 2016)
I detta avsnitt gör vi djupdykningar i två intressanta
vattenområden. Fjärdarna närmast
Nyköping och vid Östhammar tillhör de mest
påverkade vattnen längs Svealandskusten. Den
ekologiska statusen ...
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet samt Camilla Andersson, Östhammars kommun och Jerry Persson, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund,
(2016)
-
Nya Slussen skapar ökade naturvärden (Svealandskusten 2016)
Slussen i Stockholm är i tekniskt dåligt skick och
måste byggas om. Samtidigt är översvämningsriskerna
runt Mälaren oacceptabelt höga,
vilket kan få stora konsekvenser för samhällsviktiga
funktion...
Monica Granberg, Projekt Slussen / Structor Miljöbyrån,
(2016)
-
Medlemspresentation: SSAB i Oxelösund (Svealandskusten 2016)
Det stora stålbolaget SSAB i Oxelösund ligger
alldeles vid kusten i södra Södermanlands län, och har varit medlem i Svealands kustvattenvårdsförbund
sedan starten år 2000. De har också satsat
på at...
Ann-Sofie Örden, SSAB i Oxelösund,
(2016)
-
Våtmarker –hur bra fungerar de egentligen? (Svealandskusten 2016)
Under de senaste decennierna har stora resurser
satsats på att anlägga nya eller restaurera
utdikade våtmarker. Många gånger med det uttalade
syftet att rena bort näringsämnena kväve
och fosfor, o...
(2016)
-
Stora förändringar i mjukbottensamhället (Svealandskusten 2016)
Vidsträckta lerbottnar är den vanligaste bottenmiljön
i Östersjön. I de översta centimetrarna
av botten lever en mängd olika djur, såsom
musslor, maskar och kräftdjur. De är viktiga för
omblandnin...
Caroline Raymond, Ola Svensson, Malin Dahlgren och Jonas Gunnarsson från Stockholms universitet samt Jan Albertsson från Umeå universitet,
(2016)
-
Kustfisken i Svealand bör förvaltas lokalt (Svealandskusten 2016)
Varje år utförs provfisken i flera områden längs
Sveriges kust för att följa utvecklingen av kustfisksamhällen. I
Svealand finns fyra referensområden;
Lagnö, Muskö och Asköfjärden samt Galtfjärden ...
Ylva Ericson, SLU, Institutionen för akvatiska resurser,
(2016)
-
Rapporten Svealandskusten 2015 (Svealandskusten 2015)
Svealandskusten 2015 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder. Rapporten redovisar resultat från de undersökningar som bedrivs i Svealands kustva...
(2015)
-
Tillståndet längs kusten (Svealandskusten 2015)
Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade
en stor del av skärgården i juli 2014
i samband med algblomningar. Statusbedömningen,
som görs för en period på 6 år, påverkas
dock inte ...
Jakob Walve, Carl Rolff,
(2015)
-
Fler rapporter om ""
Länkar
