Rapporten Svealandskusten

Rapporten Svealandskusten sammanfattar på ett populärvetenskapligt sätt miljötillståndet i de kustvatten som sträcker sig från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder. Rapporten redovisar resultat från de undersökningar som bedrivs i Svealands kustvattenvårdsförbunds regi, och innehåller flera artiklar från andra aktörer i regionen.

Via länkarna nedan kan du ladda ned rapporten i sin helhet eller de enskilda artiklarna. Där kan du också beställa den tryckta rapporten, och läsa pressmeddelandet.

Svealandskusten 2021

Bättre vatten i Stockholms skärgård

Siktdjupet under sommaren har ökat med över en meter i delar av Stockholms inre skärgård under de senaste sex åren. Denna glädjande förbättring kan kopplas till minskad kvävetransport till detta område. Mindre näring ger färre växtplankton och därmed ett klarare vatten.

Det visar data från Svealands kustvattenvårdsförbund i den nya rapporten Svealandskusten 2021. Här redovisas de samlade resultaten av förbundets omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten tillsammans med en ny analys av näringsbelastningen i Svealands 27 största vattendrag. Ungefär hälften av näringen som kommer med vattendragen kan hänföras till våra mänskliga aktiviteter – där jordbruk och avloppsreningsverk är de största källorna. Analysen visar också att sjöar och våtmarker i avrinningsområdet tydligt minskar mängden kväve i vattnet.

Rapporten innehåller också flera artiklar från andra regionala aktörer. Flera kommuner berättar om sitt arbete med olika typer av åtgärder för att förbättra sina vattenmiljöer – från källa till hav. Från forskarsamhället presenteras åtgärdsprojektet Levande vikar som ska restaurera grunda vikar och ta fram konkreta råd och rekommendationer, samt forskningen som lett fram till beskrivningen av hur storspiggen tagit över vik efter vik allt närmare fastlandet – det som nu kallas Spiggvågen.

Svealandskusten 2020

Östersjön göder Stockholms vatten

En allt större andel av den övergödande fosforn i Stockholms innerskärgård kommer från öppna Östersjön. Eftersom reningsverken har förbättrats och gamla synder i sedimenten försvunnit, får det inflödande djupvattnet från Östersjön en ökande betydelse för vattenkvaliteten i skärgården. Det visar en ny analys av fosforkällor från Svealands kustvattenvårdsförbund i rapporten Svelandskusten 2020. Det här är viktig kunskap för att ha realistiska förväntningar då man genomför åtgärder mot övergödning.

I rapporten redovisas också förbundets omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten. Extra intressant i år när man genomfört en ny officiell statusklassning enligt vattendirektivet. Även förbundets arbete med att kartlägga och underlätta tömning av toalettavfall för fritidsbåtsägarna i regionen presenteras.

Andra artiklar handlar om Himmerfjärdsverket där en förstudie för rening av läkemedelsrester genomförts. Stockholms stad beskriver en ny anpassad metod av fosforfällning som utförts i Brunnsviken för att minska övergödningen. Håll Sverige Rent berättar om hur de arbetar för att stoppa skräpet i skärgården, och länsstyrelsen i Stockholm presenterar Sveriges största marina naturreservat - Svenska Högarna.

Svealandskusten 2019

En extrem sommar gav tydligt avtryck

Året 2018 var ett av de varmaste som någonsin registrerats, och gjorde tydliga avtryck i årets omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten. Klimatförändringen påverkar kustvattnen på flera sätt; de tydligaste är att fisksamhället förändras, algblomningar kan bli vanligare och att syrebrist kan komma att uppstå lokalt.

En ny analys från Svealands kustvattenvårdsförbund, visar också hur siktdjupet påverkas av lerpartiklar, humus och klorofyll. Det är viktig kunskap för att ha realistiska förväntningar då man gör åtgärder mot övergödning. Siktdjupet påverkas också av en tät vegetation i grunda vikar, visar forskningsprojektet PlantFish. De berättar också hur viktigt det är med mycket rovfisk för ett välfungerande kustekosystem.

SLU Aqua redovisar hur fisksamhällena ser ut längs kusten och forskare från Östersjöcentrum diskuterar om musselodlingar kan minska övergödningen i Östersjön. Från Björnöfjärden och BalticSea 2020 slutrapporteras om hur man kan åtgärda en övergödd vik, och vad som krävs för att öka åtgärdstakten. I årets medlemspresentation berättar Mälarens vattenvårdsförbund om hur de arbetar för att åstadkomma en bättre vattenmiljö i denna stora sjö.

Svealandskusten 2018

Slut på stockholmarnas gamla fosforsynder

Stockholmarnas historiska utsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten. Stora mängder näringsämnen har tidigare lagrats på bottnarna i innerskärgården. Därifrån har de läckt till vattnet och försämrat tillståndet. Denna påverkan har nu upphört, och även syrehalterna har förbättrats.

Det visar en ny analys, som använt ett omfattande underlag av miljödata för att beskriva skeendet. Resultatet bådar gott för framtiden då Henriksdal investerar i ny avancerad avloppsreningsteknik.

I Svealand driver länsstyrelserna tillsammans projektet ReFisk som syftar till att ta reda på om fredningsområden för fisk är ett bra sätt att skapa ett hållbart fiskbestånd. Målet är ett väl regionalt förankrat förslag till bättre fiskeregler. Forskare berättar om blåstången som utgör en viktig livsmiljö för många andra djur och växter. Därför är det glädjande att denna viktiga art börjar återta allt större djup i Svealand. Vi får också veta hur de värdefulla sjögräsängarna i skärgårdens grunda vikar kan skyddas från fritidsbåtarnas negativa inverkan. Skärgårdsstiftelsen skriver om sin verksamhet och den framsynta grundtanken om att bevara skärgården för framtiden.

Svealandskusten 2017

Stor uppvällning påverkade hela kusten

En mycket omfattande uppvällning av kallt djupvatten under sommaren 2016 gav upphov till ovanliga förhållanden i många delar av Svealandskusten. Detta kunde både beskrivas och förklaras tack vare förbundets omfattande undersökningar av miljötillståndet. Resultaten redovisas utförligt i kartor, figurer, texter och statusbedömningar.

Att Svealand är ett centrum för kärnteknik konstateras i årets medlemsartikel där tre stora verksamheter presenteras. Från SKB kommer ytterligare två artiklar som visar att deras omfattande undersökningar gett både nya insikter om övergödning och en unik kunskap om Öregrundsgrepen, även mycket långt in i framtiden.

Arbetet med att återställa den övergödda Björnöfjärden på Värmdö är nästan färdigt, och vi får del av några viktiga slutsatser från projektledarna på BalticSea 2020. Samtidigt har Stockholms stad arbetat fram åtgärdsunderlag för bland annat Brunnsviken, och presenterar läget för denna historiskt omsjungna vik. Slutligen berättar Sjöfartsverket om sina planer på en ny farled från Landsort till Södertälje.

Svealandskusten 2016

Så mår kustens vatten

Ovanligt låga näringshalter gav ett gott siktdjup i innerskärgården, medan det var tvärtom i mellanskärgården. Det syrefattiga djupvattnet är nu borta från Kanholmsfjärden och Möja Söderfjärd, men syrebrist har istället uppstått i de grunda fjärdarna Gälnan och Svartlögafjärden.

Förbundets omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten redovisas extra utförligt i detaljerade kartor, texter och statusbedömningar. Tillsammans med lokala företrädare har man också gjort djupdykningar i Nyköpings fjärdar och i Östhammarsfjärden â€“ två vackra men hårt belastade områden som har flera likheter, men också några fundamentala olikheter.

Stockholms stads experter skriver om nya Slussen, som bland annat kommer att skapa ökade naturvärden för Mälaren. I årets medlemspresentation får vi veta mer om SSAB i Oxelösund och deras verksamhet, och i en annan artikel redogör EviEM för resultatet från sin stora utvärdering av våtmarkers effektivitet som näringsämnesavskiljare. Fundamentala förändringar av djurlivet på djupa bottnar har skett under de senaste decennierna, vilket kan ha påverkat födotillgången för fiskar, skriver forskarna som ansvarar för dessa undersökningar. Slutligen beskriver SLU Svealands vanligaste kustfisksamhällen och menar att dessa bör förvaltas lokalt.

Svealandskusten 2015

Syrebrist och algblomning märks

Sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i den årliga undersökningen av kustens miljö. Höga nivåer av både klorofyll och näringsämnen uppmättes på många håll. Öppna Östersjöns syrefattiga och näringsrika djupvatten ligger fortfarande kvar i skärgårdens djupaste fjärdar och det orsakar dessutom höga fosforhalter längs Sörmlandskusten.

Förbundets omfattande undersökningar av miljötillståndet längs kusten redovisas utförligt i detaljerade kartor, texter och statusbedömningar. Sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i flera av resultaten. En stor artikel om blomningen och dess orsaker och konsekvenser ger tillsammans med fakta, figurer och satellitbilder en god bild av skeendet.

Reningsverkens avgörande betydelse för skärgårdens miljö blir tydlig i en artikel där Stockholms avloppshistoria från 1500-talet och fram till nu tecknas. Den följs av en gemensam medlemspresentation med mer modernt fokus från regionens fyra stora VA-aktörer. Länen presenterar sin samlade regionala miljöövervakning i en gemensam översikt. Från Stockholmsregionen rapporteras om miljögifter i både abborre och sediment. SLU skriver att åtgärder inom jordbruket verkligen ger effekt på lång sikt, och så får vi veta mer om de minskande bestånden hos ejder och alfågel.

Svealandskusten 2014

Syrefattigt djupvatten flödar in i skärgården

I rapporten Svealandskusten 2014 beskrivs hur syrefattigt djupvatten från öppna Östersjön har strömmat in i skärgårdens djupaste fjärdar. Där har nu allt vatten djupare än 60 meter mycket låga syrehalter. När syrehalterna i djupvattnet sjunker så flyr de djur som kan och resten dör. Djupt levande fisk i dessa fjärdar kan därigenom komma att få sämre födotillgång. Näringsämnet fosfor frigörs också från bottnarna vid syrebrist vilket lokalt kan bidra till algblomning.

Den återkommande redovisningen av tillståndet längs Svealandskusten samsas i år med resonemang om konsekvenser av nya referensvärden och tillförlitlighet i statusklassningen. Dessutom har förbundet sammanställt en källfördelad belastning för de nya åtgärdsområden som Vattenmyndigheten föreslagit, och analyserat hur enhetliga olika tillståndsvariabler är för de kustvatten som ingår.

Jordbruksverket redogör i en artikel för åtgärder inom jordbruket som kan ge goda effekter på kustvatten. Länsstyrelsen i Södermanland beskriver ett initiativ runt Svärtaån för att minska belastningen på de övergödda vikarna i Nyköping. Projektet Marin Modellering i Södermanland och Stockholm berättar om naturvärdeskartor, och en forskargrupp förklarar varför grunda vikar behöver bättre skydd än vad som nu är fallet. I den nya delen Medlemspresentation berättar Viking Line om sin verksamhet och sina åtgärder för att skydda havsmiljön. I detta avsnitt kommer framöver andra medlemmar i förbundet att presenteras.

Svealandskusten 2013

Mycket att vinna på insatser i reningsverk

I en sammanställning av belastningen från de tolv största vattendragen längs vår kust, redovisas från vilka mänskliga verksamheter näringen kommer och vilka källor som står för huvuddelen av belastningen. Nära en femtedel av den mänskliga belastningen på Stockholms innerskärgård beräknas komma från reningsverk runt Mälaren. Att fokusera på förbättrad funktion även i reningsverk i inlandet skulle ge en betydande effekt på kustvattnet i flera områden.

Tillståndet längs Svealandskusten beskrivs mer utförligt än vanligt. Förutom status och trender presenteras helt nya kartor som visar de faktiska mätvärden som använts för statusbedömning. Kartorna har en mycket fin skalindelning, vilket ger en betydligt mer komplex bild än statusbedömningens klassindelning. Även syresituationen i kustvattnen redovisas utförligt.

Andra artiklar i rapporten handlar om syrepumpningsförsöket i Lännerstasundet, den omfattande restaureringen av Björnöfjärden, siktdjupet som minskat i Stockholms innerskärgård, att fiskynglens svält troligen inte orsakas av brist på djurplankton, regionala undersökningar av kustfiskbestånden, resultat från en undersökning av metaller i abborre samt om säl och skarv som kustfiskets konkurrenter.

Svealandskusten 2012

Mycket svårt att nå målen

I Svealandskusten 2012 beskrivs hur belastningen av näringsämnen från vattendrag och punktkällor ser ut i regionen som helhet samt i fjärdar och vattendrag. Med nuvarande bedömningssystem överskrids maxbelastningen med bred marginal. Särskilt i områden som domineras av punktkällor är det mycket svårt att nå godkänd ekologisk status.

Kustområdenas ekologiska status redovisas och sammanfattas på ett överskådligt sätt, och syresituationen på bottnarna visar glädjande nog på en förbättrad situation i många områden. Förbundet skriver också om en kvalitetsgranskning av recipientkontrollprogrammet i Stockholms skärgård som gav nedslående resultat.

Andra aktörer i regionen skriver om miljögifter i sedimenten, om resultaten från ett provfiske mitt i centrala Stockholm, samt om hur man undersöker vad sälarna egentligen äter för fiskarter.

Svealandskusten 2011

Åtgärder förbättrar vattenkvalitet

Rapporten redovisar de senaste resultaten från de undersökningar som görs i Svealands kustvattenvårdsförbunds regi. En historisk exposé ur vattenkvalitetens perspektiv från Stockholms grundande och fram till våra dagar ingår i rapporten, tillsammans med en jämförelse av förbundets data från 2000-talet med forskaren Mats Waerns data från 1970-talet. Jämförelsen stärker övertygelsen av att vattenkvaliteten i öppet hav har försämrats.

I rapporten redovisas också resultaten från en första detaljerad kartering av hur omfattande utbredningen av syrefria bottnar är i Svealands kustområden, tillsammans med resultat från det regionala och nationella bottenfaunaprogrammet.