Livsmiljöer

Det finns många olika typer av livsmiljöer i havet. De fungerar på olika sätt och bebos av olika djur och växter. De flesta undersökningar fokuserar på en typ av livsmiljö. De korta beskrivningarna här nedan är länkade till webbplatsen "Livet i havet" där livsmiljöer och arter presenteras utförligt.

Klippstränder

artrik mångfald

På grunda klipp- och stenbottnar växer fintrådiga grönalger strax under ytan under sommaren. Under dem finns ett bälte av flerårig blåstång, som når ner till nio meters djup i ytterskärgården. Havstulpaner, mossdjur, musslor och alger sitter ofta fast på tången. Bland algerna myllrar det av små kräftdjur och snäckor. Här hittar de gott om föda samtidigt som de kan gömma sig och få skydd mot rovdjur.

Grunda vikar

Barnkammare och skafferi

I de grunda vikarna är bottnarna mjuka, eftersom vattnet oftast är lugnt. Här kan sand och ännu finkornigare material sjunka till botten. Sötvattensväxterna breder ut sig i täta ängar. Det finns nästan inga alger eftersom de behöver ett hårt underlag att fästa sig på. Enstaka tångruskor sitter fast på stenar. Längst in i viken står vassen tät. I denna miljö finns en stor mängd snäckor och sötvattenlevande insekter och larver, liksom gott om fiskyngel. Viken är som ett skafferi, fullt med mat för fiskar och fiskyngel.

Läs mer om grunda vikar

Öppna vattnet

att leva i stim

Till havs, i det fria vattnet, är miljöförhållandena jämförelsevis lika överallt. Närmast ytan lever mängder av olika arter av växt- och djurplankton. Stora stim av torsk och strömming simmar omkring, och jagas av tumlare, säl och sjöfågel.

Provtagningar av fria vattnet

Djupa mjuka bottnar

Den allra vanligaste miljön

Från drygt 20 meters djup och ända ner i de djupaste mörka hålorna i Östersjön, ligger ett tjockt lager av slam som en slöja över botten och suddar ut konturen av berg och stenar. På dessa väldiga lerslätter lever ett unikt mjukbottensamhälle bestående av olika smådjur. Djupare ner är det ofta syrebrist och då täcks botten av ett gulvitt bakterieskikt. De brukar kallas döda bottnar.

Djupa klipp- och stenbottnar

Bland rödalger och blåmusslor

Djupare ned på klippbottnarna, under grön- och brunalgsbältena, breder rödalgerna ut sig. Det är inte mycket ljus som når hit, men rödalgerna kan utnyttja det lilla som finns. Ännu djupare ned, dit ljuset inte når, tar blåmusslorna över. De kan bilda väldiga bankar. Blåmusslornas djuputbredning styrs bara av tillgången till en fast klippyta. Här trivs fiskar som simpor, plattfisk och tånglake.