Miljötillståndet i Bottniska viken

I Bottniska viken är miljögifter det största miljöproblemet. Längs kusterna har det sedan länge funnits många stora industrier, och miljögifterna transporteras även norrut med strömmar från södra Östersjön. De allra största miljögiftsproblemen finns i de södra delarna av Bottenhavet. Dioxinhalterna i fet fisk, såsom strömming och lax, överskrider EU:s gränsvärden för konsumtion, och även halterna av flamskyddsmedel och kvicksilver. Syrehalterna har försämrats i Bottenhavets djupvatten, vilket troligtvis beror på att syrefattigt vatten kommit in söderifrån.

Örnen flyger igen

Om man ser utvecklingen av miljögiftssituationen i ett lite längre perspektiv är trenden generellt ändå positiv. PCB och DDT har minskat sedan 1970-talet. Toppkonsumenterna gråsäl och havsörn, som tidigare varit mycket hårt drabbade av framförallt DDT och PCB, har återhämtat sig, och populationerna växer. Populationerna av havsörn är nästan tillbaks till 50-talets nivåer. Antalet gråsälar ökar med ungefär åtta procent per år, och antalet är nu ungefär en fjärdedel av populationsstorleken i början på 1900-talet.

Fortfarande problem

Samtidigt finns det orosmoln. Vi kan se allvarliga effekter av miljögifter i ekosystemet, utan att vi säkert vet exakt vilka miljögifter som är orsaken. Undersökningar visar exempelvis att abborrars könskörtlar minskar i storlek, framförallt i fisk från Bottenhavet. Havsörnsägg från norra Bottenhavet innehåller kraftigt förhöjda halter av PCB och DDT, och havsörnarnas kullstorlekar är lägre i detta område jämfört med andra områden. Förklaringen är mest troligt miljögifter.

Ingen storskalig övergödning

Bottenviken är naturligt näringsfattig, med en god syresituation i djupvattnet. Ungefär en tredjedel av kustområdena uppvisar dock övergödningssymptom.I Bottenhavet har syrehalterna försämrats under de senaste åren, vilket tros bero på att syrefattigt vatten kommit in från Egentliga Östersjön.

Intressant är den stora skillnaden mellan Bottenviken och Bottenhavet. Bottenviken, med stor påverkan av kväverikt älvvatten, är fosforbegränsat. Kvoten mellan kväve och fosfor ligger normalt (exempelvis i Bottenhavet) på cirka 15. I Bottenviken ligger kvoten på mellan 50 och 400, med de högsta värdena i maj, då tillrinningen från älvarna är som störst.

Havsborstmask sprider sig

Bottniska viken har varit rätt förskonat från invasion av främmande arter. Orsaken är den låga salthalten. Många invaderande arter har förts dit av barlastvatten från områden med betydligt högre salthalter. När växten eller djuret når Bottniska vikens utspädda brackvatten är det inte så stor sannolikhet att det ska överleva. En del arter har dock klarat av att etablera sig. Ett exempel är den lilla havsborstmasken Marenzelleria viridis, som på några år spridit sig till alla delar av Bottniska viken. Denna mask är en effektiv omrörare i bottensedimenten, och misstänks frigöra miljögifter som annars legat bundna i bottnarna.

Havsborstmask sprider sig

Bottniska viken har varit rätt förskonat från invasion av främmande arter. Orsaken är den låga salthalten. Många invaderande arter har förts dit av barlastvatten från områden med betydligt högre salthalter. När växten eller djuret når Bottniska vikens utspädda brackvatten är det inte så stor sannolikhet att det ska överleva. En del arter har dock klarat av att etablera sig. Ett exempel är den lilla havsborstmasken Marenzelleria viridis, som på några år spridit sig till alla delar av Bottniska viken. Denna mask är en effektiv omrörare i bottensedimenten, och misstänks frigöra miljögifter som annars legat bundna i bottnarna.

Känsligt för olja

Bottniska viken är betydligt mindre trafikerat av fartyg än Egentliga Östersjön, Skagerrak och Kattegatt. Under 2000-talets första decennium har området drabbats av i snitt ungefär fem procent av de totala utsläppen i den svenska zonen.
Oljeutsläpp är alltså ett litet problem i Bottniska viken. Samtidigt är det ett mycket känsligt område, och ett större oljeutsläpp skulle få mycket allvarliga konsekvenser.

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur.
Vid citering anges havet.nu som källa.

MER LÄSNING