Vikare (Pusa hispida)

Vikaresälen är mindre än gråsälen, och väger som mest 140 kg. Den är helt beroende av is för sin fortlevnad, och år med mindre is gör att ungarna har sämre överlevnad. Den bildar revir under vintern, och lever då alltså inte i flockar. I reviret gräver honan ut en snögrotta bland packisen, där hon sedan föder sin kut. Under hela vintern håller hon ett hål öppet i isen, så att hon kan hämta mat. Kuten väger ungefär 4 kg när den föds, men växer snabbt. Efter någon månad har den ökat i vikt till ungefär 15 kg, och lämnar då sin mamma. Under april och maj byter vikaren päls, och ligger då uppe på isen för att hålla värmen. De vuxna djuren äter mest småfisk och skorv. Vikaresälen har, på grund av hårt jakttryck och miljögifter, varit nära utrotning. Idag hotas populationerna av klimatförändringarna.

Eftersom vikaren är beroende av is har den en nordlig utbredning i Östersjön. Sommartid lever den i det fria vattnet. Man kan ibland se vikaresälar på mindre kobbar.