Trådnate (Stuckenia filiformis)

Trådnate är ganska vanlig på grunda, mjuka bottnar. Som namnet antyder har trådnaten trådfina blad som är mörkgröna med rund och trubbig spets. Bladen är ungefär fem till tio centimeter långa, och har både snärpslidor och bladslidor. Stjälken är sparsamt förgrenad och har oftast endast förgreningar långt ned. Den är svår att skilja från små exemplar av borstnate. Under lupp kan man dock se att borstnate har spetsig bladspets, till skillnad från trådnate. Trådnatens blommor sitter i utdragna, glesa ax på långa axskaft till skillnad från borstnate som har tätare blomax. Trådnate blommar från tidig till sen sommar och pollinationen sker genom transport i vattnet. Växten är flerårig och övervintrar med jordstammar eller övervintringsknölar. Trådnate verkar vara känslig mot övergödning och har minskat i utbredning det senaste århundradet.

Trådnate växer grunt på halvskyddad mjukbotten med inslag av sand, grus och sten. Den växer ofta i mynningsområden på vikar, eller nära stranden i skyddade fjärdar. Trådnaten påträffas oftast grundare än 1 meter, men har hittats så djupt som 4 meter.

Fakta: Kärlväxter i havet

Havets kärlväxter är nära släkt med blomväxterna på land. De har blommor och nästan alla har rötter att rota sig med i bottnar med mjuka sediment. De flesta lever helt nedsänkta i vattnet, men kan ha blommor vid vattenytan. Några få har flytblad på vattenytan eller sticker upp långt ovanför vattenytan.

Vattenväxterna har utvecklat olika strategier för att få till befruktningen av blommorna. Vissa blir pollinerade under vattnet, ibland genom transport av pollen på små luftbubblor. Andra blir pollinerade på vattenytan med hjälp av vattenrörelser och vinden. Några få blir pollinerade av flygande insekter.

Jämfört med andra havsområden är artrikedomen av kärlväxter hög i Östersjön och de flesta har sötvattenursprung. Många av dem växer där sötvatten rinner ut i Östersjön. Ålgräs är den enda marina kärlväxten i Östersjön. Förutom skillnader i salthalt så bestäms kärlväxternas utbredning till stor del av hur tåliga de är mot störning och hur mycket ljus de kräver för att växa. Störningen kan bestå av fysisk påverkan från vågor eller is. Tolerans mot syrefattiga förhållanden som kan uppstå naturligt i gyttjiga bottnar är också viktigt för kärlväxternas utbredning. Utifrån de här och några andra miljöbetingelser konkurrerar växterna om plats med varandra samt med kransalger och mossor. De flesta kärlväxter klarar att växa ned till ungefär 6 till 7 meters djup, men de växer oftast grundare eftersom tillgången på ljus blir för dålig på stora djup.