Svartskinna (Vaucheria dichotoma)

Svartskinna har i stort sett ofrögrende trådfomiga slangar som flätas ihop till täta mörkgröna mattor. Slangarna saknar mellanväggar och innehåller en mängd små kloroplaster och många cellkärnor, för det mesta utan några pyrenoider. Cellväggar bildas i samband med förökningen.

I skyddade vikar i inneskärgården kan svartskinnan bilda heltäckande mattor på botten, mellan 1-7 meters djup. I den översta delen av mattan finns ett rikt djurliv men under mattan blir det ofta syrebrist och där bildas svavelväte och metangaser. Dessa kan få mattan att lyfta så att stora delar sticker upp ovanför ytan. När de går sönder och sprängs av gaserna, sjunker mattan ner till botten där de blir liggande och ser ut som kratrar. Arten förekommer från Skåne till norra Bottenviken.