Småbubblig sköldnuding (Onchidoris muricata)

En platt, oval och ljusgul till vit nakensnäcka med många korta och utspridda knoppliknande utskott på kroppen. På huvudsidan har den två längre och skruvade tentakler. Den är vanlig under sommaren från tidig vår och man hittar den på äldre brunalger där den betar olika sorters mossdjur. Den vita äggsamlingen läggs i ett par varv i en spiral. Arten kan lätt förväxlas med ett par andra arter av sköldnudingar.

I algbältet från nordligaste delarna av Norge, Barents hav, runt de brittiska öarna och i södra Östersjön. Hittas även på USA:s atlantkust och i Stilla havet. Arten hittas inte söder om ekvatorn. Den är vanlig på grunt vatten.

Fakta: Nakensnäckor

Nakensnäckor saknar både skal och fot. De är en artrik grupp bland blötdjuren, en del är mycket små, och det kan vara svårt att skilja de olika arterna åt. Trots att de länge varit populära fotoobjekt för dykare så har många av dem endast nyligen fått svenska artnamn. Många nakensnäckor är giftiga. En del har körtlar på ryggen som producerar saltsyra. Andra har nässelsäckar på ryggen som innehåller nässelceller vilka nakensnäckan använder för att försvara sig mot rovdjur. Nässelsäckarna fungerar även som gälar. Nässelcellerna får dessa nakensnäckor i sig genom att äta nässeldjur såsom hydroider. På många platser så har nakensnäckor starka färger för att varna fiender, så kallade varningsfärger. Tack vare sitt fiffiga försvar kan de krypa runt helt öppet utan att behöva gömma sig.