Havsutsikt nr 1, 2022

I detta nummer

Krönika
Lena Bergström

Krönika Lena Bergström

Kan ekosystembaserad förvaltning vara räddningen för havsmiljön? ...och hur hanterar vi bäst vår oro för framtidens hav? Att dela kunskap är en viktig del i lösningen.

Artikel
Bengt Liljebladh och Richard Gyllencreutz

De döda vikingarna

De mytomspunna ikaitpelarna fascinerar forskarna med sitt myller av liv och sin spännande historia. Följ med på en expedition till Grönland.

Artikel
Janina Rahlff

Havets hud

Ytfilmen och dess små invånare fyller viktiga funktioner, som att förse kretsloppet med kol och att påverka utbytet av gaser mellan luft och hav.

Artikel
Susanne Baden m.fl.

Försvunna blåmusslor

Idag är det svårt att hitta vilda blåmusslor längs kusten. Att ta reda på orsakerna till deras försvinnande visar sig vara ett knepigt detektivarbete.

Artikel
Birgit Koehler och Lena Bergström

Många fiskarter gillar det salt

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.

Artikel
Erik Selander och Milad Pourdanandeh

Doften av en hoppkräfta

Vissa mikroalger producerar gift när de känner doften av sina fiender. Genom att lyssna på kemiska signaler i havet kan vi bättre förutse giftiga algblomningar.

Artikel
Hitesh Motwani och Elena Gorokhova

DNA-addukter

Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.

Tore Söderqvist och Hanna Nathaniel

Släkeskörd

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.

Art i fokus
Erik Selander

Hoppkräftan

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Öronmanet (Aurelia aurita )

Öronmaneten är platt, rund och lätt genomskinlig i svag blå eller rosa ton. Namnet kommer av att de fyra blekrosa förökningsorganen ser ut som cirklar eller öron ovanifrån. Munarmarna och kanalerna på undersidan av klockan kan vara vita, gula eller lila. Längs randen på klockan sitter korta tentakler, som är försedda med svagt bedövande nässelceller. Giftet känns oftast inte för oss människor, men det kan göra det på tunn hud. Precis som andra maneter har öronmaneten två livsstadier. Den är först en fastsittande polyp, innan den blir den frisimmande medusa som vi oftast ser. Öronmanetens polyper är mycket små. Förekomsten av öronmanet varierar mycket mellan olika år, och de är som talrikast under sensommaren och hösten. Födan består av plankton, mindre kräftdjur och fiskyngel.

ARTFAKTA

Namn: Öronmanet

Latinskt namn: Aurelia aurita

Storlek: Vanligen 10 cm i Östersjön, 25 cm i Västerhavet

Grupp: Nässeldjur

Undergrupp: Maneter