Havsutsikt nr 1, 2022

I detta nummer

Krönika
Lena Bergström

Krönika Lena Bergström

Kan ekosystembaserad förvaltning vara räddningen för havsmiljön? ...och hur hanterar vi bäst vår oro för framtidens hav? Att dela kunskap är en viktig del i lösningen.

Artikel
Bengt Liljebladh och Richard Gyllencreutz

De döda vikingarna

De mytomspunna ikaitpelarna fascinerar forskarna med sitt myller av liv och sin spännande historia. Följ med på en expedition till Grönland.

Artikel
Janina Rahlff

Havets hud

Ytfilmen och dess små invånare fyller viktiga funktioner, som att förse kretsloppet med kol och att påverka utbytet av gaser mellan luft och hav.

Artikel
Susanne Baden m.fl.

Försvunna blåmusslor

Idag är det svårt att hitta vilda blåmusslor längs kusten. Att ta reda på orsakerna till deras försvinnande visar sig vara ett knepigt detektivarbete.

Artikel
Birgit Koehler och Lena Bergström

Många fiskarter gillar det salt

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.

Artikel
Erik Selander och Milad Pourdanandeh

Doften av en hoppkräfta

Vissa mikroalger producerar gift när de känner doften av sina fiender. Genom att lyssna på kemiska signaler i havet kan vi bättre förutse giftiga algblomningar.

Artikel
Hitesh Motwani och Elena Gorokhova

DNA-addukter

Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.

Tore Söderqvist och Hanna Nathaniel

Släkeskörd

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.

Art i fokus
Erik Selander

Hoppkräftan

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Trådslick (Pylaiella littoralis)

Trådslick bildar stora, bruna, luddiga tofsar och består av trådar med en cellrad som förgrenar sig. Unga individer är gulbruna medan äldre blir styvare och mörkare bruna. Trådslick kan på platser med mycket vågor bli hopsnodda så att de liknar ett luddigt tunt rep. Trådslick har flera generationer under ett år. Den är vanligast under våren och försommaren då den är en kallvattensart. Trådslick kan lätt förväxlas med molnslick och de kan bara skiljas genom mikroskopiska studier. Skillnader är att trådslick har ofta motsatt förgrening, många små skivformiga kloroplaster i sina celler och de enrummiga sporangierna sitter i en rad inne i grenarna och liknar smultron på ett strå. Molnslick har aldrig motsatt förgrening och bandformade kloroplaster i cellerna.

ARTFAKTA

Namn: Trådslick

Latinskt namn: Pylaiella littoralis

Storlek: 4-30 cm

Grupp: Alger

Undergrupp: Brunalger