Havsutsikt nr 2, 2021

I detta nummer

Krönika
Markku Rummukainen

Krönika

Havet är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför kan verka lite bortglömt?

Artikel
Anna Gårdmark och Magnus Huss

Varmare hav

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.

Artikel
Andriy Rebryk, Peter Haglund

Miljögifter

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?

Artikel
Andrea Morf och Annica Sandström

Marina nationalparker

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.

Artikel
Kylie Owen och Julia Carlström

Östersjöns tumlare

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.

Artikel
Jasmine Stavenow och Anna Roos

Döda tumlare

Det plingar till i mejlkorgen - en rapport om en död tumlare. Nu får allt vänta. Det enda viktiga nu är att tumlaren snabbt tas om hand, så att vi kan undersöka den.

Artikel
Helena Filipsson, Sha ni

Foraminiferer

Foraminiferer är små, små organismer som lever i havet. Deras kalkskal kan hittas på bottnarna, och med hjälp av dem kan forskarna berätta hur forna tiders hav såg ut.

Artikel
Cornelia Spetea Wiklund, Susanne Ekendahl

Mikroalger

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.

Art i fokus
Martin Green

Fiskgjuse

Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Skorv (Saduria entomon)

Skorven är en kvarleva från istiden, och spreds antagligen från Sibiriens kust västerut till Östersjön. Den lever på leriga och sandiga bottnar, där den vanligtvis ligger nergrävd så att bara antennerna sticker upp. Med antennerna känner skorven lukter från både bytesdjur och farliga rovdjur. När skorven jagar eller jagas rör den sig snabbt på botten eller simmar på rygg. Många fiskar, som torsk, rödspätta och simpa, äter gärna skorv. Den är alltså ett byte för matfiskar och en viktig länk i näringskedjan. Ungarna utvecklas i en yngelkammare på honans undersida. När de är 3–4 mm långa lämnar de den skyddade miljön inne i honan. Skorven är en kannibal som ofta äter sina egna ungar. Den äter också döda och levande fiskar som fångats i nät. Förmodligen lockas skorven dit av fisklukten.

ARTFAKTA

Namn: Skorv

Latinskt namn: Saduria entomon

Storlek: Max ca 9 cm

Grupp: Kräftdjur

Undergrupp: Gråsuggor