Havsutsikt nr 1, 2021

I detta nummer

Intervju
Lydia Källberg Normark

Tant Tång

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.

Artikel
Samanta Hoffmann, Sophie Steinhagen

Algodling i framtiden

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.

Artikel
Eva Sörenson, Catherine Legrand

Samspel bland mikrober

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.

Artikel
Kerstin Johannesson m.fl.

Svenskt Galapagos

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.

Artikel
Lena Norbäck Ivarsson

Tusenårigt perspektiv på övergödning

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.

Artikel
Anders Tengberg, Per Hall m.fl.

Robotar

På stora djup är det svårt för människor att arbeta, och därför tar man hjälp av tekniken. Bland annat används så kallade bottenlandare.

Art i fokus
Ellen Schagerström

Art i fokus: Smaltång

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.

Artikel
Ida-Maja Hassellöv, Ingela Dahllöf m.fl.

Förorenande följetong

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Larvstadier (Många olika marina arter )

Många marina djurarter lever sin första tid i livet som larv. Det är precis efter att de har kläckts som dessa djur tillbringar en tid på ett sätt som skiljer sig mycket från deras vuxna liv, oftast med både ett annat utseende och livsstil. Larverna räknas till djurplankton och lever fritt drivande i vattnet en period innan de landar på botten någonstans och växer upp till en mussla , snäcka, havsborstmask, ett mossdjur, eller kanske en havstulpan. Tack vare larvstadiet kan många arter sprida sig över stora avstånd. Larverna är som flest när fiskynglen har sin produktionstopp. Mussellarver är vanligast under sommaren eller början av hösten och upptill Bottenhavet. Vanligtvis liknar de små mini-musslor men kan se ganska olika ut jämfört med sina föräldrar och är mer genomskinliga. Mussellarverna håller sig svävande i vattnet genom att röra sitt segelliknande velum med fladdrande flimmerhår. Ett tiotal mussellarver har hittats i Östersjön, men att identifiera arterna är mycket svårt. En larv av våra havs allra vanligaste mussla, blåmusslan, har exempelvis flera utvecklingsstadier med olika utseende och form. Under blåmusslans äldsta larvstadie har den en karaktäristisk pigmentfläck mitt på sitt skal. Andra vanliga arter av mussellarver är hjärtmusslor, sandmusslor och Östersjömussla (dominerar i Bottenhavet). På västkusten finns förstås larver av olika typer av ostron. Snäcklarver påträffas under sommarhalvåret och finns i alla Sveriges havsområden, men är talrikast i skärgårdarna. Snäcklarver saknas vanligtvis norr om Ålands hav. Under en relativt kort period på våren eller i början av sommaren förökar sig mossdjuren och det är då man kan hitta deras larver.

ARTFAKTA

Namn: Larvstadier

Latinskt namn: Många olika marina arter

Storlek: 0,1-0,6 mm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Djurplankton