Havsutsikt nr 1, 2020

I detta nummer

Artikel
Tina Johansen Lilja

Mänskligheten behöver biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.

Artikel
Thomas Dahlgren

Rikt djurliv på lerslätter

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.

Artikel
Anders Andersson

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.

Artikel
Pavel Bína, Malin Strand

Marint faunaväkteri

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.

Artikel
Roosa Mikkola och Johnny Berglund

Bottniska viken möbleras om

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?

Artikel
Leon Green och Lena Granhag m.fl.

Främmande arter på gott och ont

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?

Artikel
Camilla Gustafsson & Alf Norkko

Skärgårdens mångfald avgör funktionen

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.

Intervju
Tre marina experter

Intervju

Vilka åtgärder är viktigast för att förbättra mångfalden i havet? Redaktionen frågade experterna Inger Näslund, Kennet Lundin och Christina Halling.

Art i fokus
Anna Roos och Aleksija Neimane

Sowerbys näbbval

I slutet av 1800-talet strandade en Sowerbys näbbval. Sedan gick 130 år utan ytterligare observationer. År 2015 var det därför en sensation när ett exemplar påträffades i Sverige.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hoppkräftor (Copepoda)

Hoppkräftor, eller copepoder som de också kallas, är små kräftdjur som känns igen på sina långa antenner och avlånga kroppar. Deras utseende varierar från genomskinligt rosa till brunaktiga med en långsmal överkropp som övergår i en smalare stjärtdel med utskott. I förstoring kan man se ett välutvecklat öga, ett så kallat naupliöga, mitt på huvudet. De har fått sitt namn av att de använder sina antenner för att med kraftiga simtag liksom "hoppa" fram genom vattnet. Benen används för att samla föda.

Hoppkräftorna befinner sig mitt i näringskedjan och utgör näringslänken mellan växtplankton och fisk. Vilka arter av hoppkräftor man hittar beror på vilken salthalt som råder, det vill säga i vilket havsområde man befinner sig. Vanligtvis ökar artantalet ju längre söderut i Östersjön och ut mot Nordsjön man kommer. Man har hittat över 800 olika arter i Sverige och fler än 14 000 i hela världen.

Den dominerande delen av vår zooplanktonfauna både sett till antal individer och volym utgörs av just hoppkräftor. Med undantag för vissa kortare perioder när hinnkräftor och hjuldjur har sina "produktionstoppar" utgör alltid hoppkräftorna stommen i djurplanktonsamhället. Bland vanligt förekommande copepoder brukar man skilja mellan calanoida (växtätare), cyklopoida (rovdjur som lever kustnära och i sötvatten) och harpacticoida (sedimentlevande).

ARTFAKTA

Namn: Hoppkräftor

Latinskt namn: Copepoda

Storlek: Vanligtvis 1-10 mm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Djurplankton