Havsutsikt nr 1, 2019

I detta nummer

Krönika
Richard Vakil

Krönika Richard Vakil

"Sju famn, du lägger dig på sju famn", sa morfar till mig när vi metade makrill. Sju famn var standard. Sju år och sju famnar halade jag ut och sen satt vi där tysta och suggestivt vaggade av Gullmarsfjordens vågor i närheten av Rödberget.

Artikel
Michele Casini och Alessandro Orio

Skrubbskädda stjäl torskens middag

På Östersjöns botten lever torsk och skrubbskädda, två fiskarter som är viktiga både för ekosystemet och för fisket. Idag är torskbeståndet till stor del koncentrerat till i ett mindre område i södra Östersjön där det också finns mängder av skrubbskädda. Den ökade konkurrensen kan ha bidragit till att torsken blivit mycket magrare.

Artikel
Mats Tysklind och Jerker Fick

Hushåll, avlopp och svårfångade kemikalier

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.

Artikel
Karin Wiberg och Sarah Josefsson

Dioxindetektiver spårar källorna

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.

Artikel
Per Adolfsson

Marin påväxt: Ett problem som väcker känslor

Vad ska vi bottenmåla våra fritidsbåtar med i framtiden? Åsikterna går isär, och när allt fler vill fasa ut de traditionella kopparfärgerna så ställs frågan på sin spets: Ska vi acceptera några gifter över huvud taget?

Artikel
Joakim Hansen och Sofia Wikström

Båtlivets miljöpåverkan går att begränsa

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.

Artikel
Mari Edman och Linda Laikre

Förvaltare och forskare kan rädda Östersjöarters DNA

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.

Artikel
Tomas Lundälv

Bubbelrev

Förra sommaren upptäcktes ett antal tidigare okända bubbelrev i Kattegatt. Det handlar om komplicerade kalkstrukturer som verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden.

Art i fokus
Helen Sköld

Art i fokus: Gullmaranemon

Gullmarsfjordens karaktärsart är en vacker anemon som inte liknar någon annan. Den hittas på branta bergväggar längs Bohuskusten, oftast med utslagen tentakelkrona och tillsammans med påfågelmaskar och sjöpungar.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Vitsiding (Lagenorhynchus acutus)

Vitsiding är en delfin som kommer på besök till svenska vatten under sommaren. Den är ett däggdjur, specifikt en tandval, vilket betyder att den med jämna mellanrum behöver komma upp till ytan och andas. Man känner igen vitsiding på den gråa eller svarta ovansidan och vita magen. Den har också ett vitt band längs med kroppsidan som blir brungult baktill. Den förväxlas ibland med vitnosdelfin, men vitnosen är större och saknar den brungula färgen på sidan. Vitsiding lever i grupper på upp till 60 individer, gruppens storlek skiljer sig åt beroende på region. De kommunicerar med ljud och kan som många andra tandvalar använda akustiska signaler för att hitta sina byten, även kallat ekolokalisering. Den jagar mest stimfisk som sill och bläckfiskar. Arten är mer skygg än vanlig delfin och vitnos och är inte lika nyfiken på människor som andra delfiner. Man har hittat honor som har blivit 27 år gamla, hanarna blir dock inte lika gamla, runt 20 år. På vissa platser på jorden jagas denna val för köttkonsumtion, men populationen är stabil och den klassas som livskraftig av ICUN.

ARTFAKTA

Namn: Vitsiding

Latinskt namn: Lagenorhynchus acutus

Storlek: 2-3 meter

Grupp: Däggdjur

Undergrupp: