Havsutsikt nr 2, 2018

I detta nummer

Intervju
Kristina Viklund

Politiker, mod och äkta fiskförvaltning

För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.

Artikel
Ingrid Undeland

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.

Artikel
Sara Hornborg

Inte lätt att välja rätt

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika produkter? Att välja rätt är inte lätt.

Artikel
Maricela de la Torre-Castro

Genusperspektiv i havsplaneringen

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefattade alla.

Artikel
Nils Hedberg

Matproduktion till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra?

Artikel
Christin Appelqvist

Scary Seafood

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna.

Artikel
Ellika Faust och Carl André

Läppfiskar på rymmen

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de lokala fiskbestånden.

Art i fokus
Anna Lorenz

Krabbtaskan - inget taskigt kräftdjur

Krabbtaskan är ett tiofotat kräftdjur som tillhör samma släkte som humrar, kräftor och räkor. I Sverige finns den på västkusten i Kattegatt och Skagerrak och i norra Öresund.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Brunhudar (Pseudolithoderma)

Brunhudar täcker större eller mindre ytor av stenar, block, klippor och skal. En stenyta som täcks av någon av brunhudsarterna ser ut som om den har målats med en rostbrun färg. Det finns minst tre arter i Östersjön som är svåra att skilja åt. Mikroskopiskt består fläckarna av mycket korta ogrenade upprätta trådar som innehåller många kloroplaster per cell. Två andra släkten som också bildar hinnor eller skorpor på hårda ytor är <i>Petroderma</i> och <i>Ralfsia</i>. De har dock bara en stor kloroplast per cell. Brunhudar är fleråriga och växer till långsamt.

ARTFAKTA

Namn: Brunhudar

Latinskt namn: Pseudolithoderma

Storlek: Längd max 4 cm

Grupp: Alger

Undergrupp: Brunalger