Havsutsikt nr 2, 2017

I detta nummer

Krönika
Håkan Wirtén

Krönika Håkan Wirtén

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Varje minut töms en lastbil med plast i oceanerna. Men ökad medvetenhet om problemen ger hopp, och politiska beslut ger effekt.

Artikel
Martin Gullström, Diana Perry och Thomas A.B. Staveley,

Landskapsperspektiv i havsplaneringen

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.

Artikel
Jens Olsson och Lena Bergström

Bättre samordning gagnar kustfisken

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.

Artikel
Johan Wikner

Kolet forskarna glömde

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.

Artikel
Linn Rabe

Medborgardialog viktigt för ett levande hav

Ett väl fungerande och väl förankrat skydd av värdefulla miljöer, hur åstadkommer man det? För att beslut om att skydda naturen ska respekteras krävs dialog mellan myndigheter och berörda aktörer.

Artikel
Magnus Ivarsson och Stefan Bengtson

Oceanbottnarnas hemliga liv

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sällskap av svampar.

Artikel
Kerstin Johannesson och Susanne Liljenström

Genetisk mångfald

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.

Artikel
Carin Magnhagen

Fiskar, båtar och buller

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.

Art i fokus
Ulf Bergström

Mört - ingen skräpfisk

Mörten är en av de allra vanligaste fiskarterna i Östersjöns grunda kustområden. Många har först stiftat bekantskap med den silvriga, rödögda och pigga fisken vid mete i någon skärgårdsvik eller sjö.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Räfflad simkrabba (Liocarcinus depurator)

Detta är en vanlig krabba som är medelstor jämfört med andra svenska krabbor. I Sverige har vi fyra arter simkrabbor, men den räfflade är en av de vanligaste. Tittar man inte noga så kan man förväxla denna art med strandkrabban, men simkrabban är rödaktig, har två längre och smala klor, och ryggplattan är slät med många korta fåror med hår. Alla simkrabbor har karaktäristiska sista benpar, med platta segment ytterst. Dessa används för att simma. Den räfflade simkrabban kan förväxlas med slätryggad simkrabba, men den arten saknar de fåror som den räfflade simkrabban har på ryggskölden. Simkrabban är ett rovdjur och asätare, jagar oftast havsborstmask, musslor, räkor och fisk.

ARTFAKTA

Namn: Räfflad simkrabba

Latinskt namn: Liocarcinus depurator

Storlek: 4 cm

Grupp: Kräftdjur

Undergrupp: Tiofotade kräftdjur