Havsutsikt nr 1, 2017

I detta nummer

Artikel
Örjan Östman och Ulf Bergström

Rovfisk mot övergödningsproblem

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.

Krönika
Miljöminister Karolina Skog

Krönika miljöminister Karolina Skog

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven.

Artikel
Malin Olofsson och Helle Ploug

Cyanobakteriernas roll i Östersjön

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.

Artikel
Erik Björn och Sofi Jonsson

Kvicksilver i fisk

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.

Artikel
Brita Bohman

Rättssystem hjälper Östersjön

Orsakerna till Östersjöns miljöproblem är många och olikartade. Dessutom måste nio länder runt Östersjön samarbeta för att lösa dem. Hur kan lag och rätt bidra till att god ekologisk status uppnås i Östersjön?

Art i fokus
Kim Jaatinen

Ejdern - skärgårdens ikon

Ejdern är en av våra mest välkända sjöfåglar. Ankomsten av skärgårdens flaggskeppsfågel, med hoande gudingar och skrockande ådor, är ett mycket välkommet vårtecken längs våra kuster.

Artikel
Tomas Hansson och Lennart Balk

Vitaminbrist i havet

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade.

Artikel
Ida-Maja Hassellöv

Bomber och granater

Efter andra världskriget dumpades flera hundratusen ton kemiska och konventionella stridsmedel i havet. Nu rostar behållarna och gifterna läcker ut i havsmiljön.

Artikel
Magnus Lindström och Philipp Lehman

Vitmärlan och dess syn

Ganska mycket är bekant när det gäller ekologin hos Östersjöns vanligaste bottendjur, men få känner kanske till hur mycket synförmågan bidrar till deras beteende.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hästsvans (Hippuris vulgaris)

Hästsvansar är ganska vanliga i skyddade, grunda havsvikar i Östersjön. De växer med ogrenade skott som slingrar sig längs botten. De har oftast även upprätta skott som sticker upp högt ovan vattenytan. Undervattensbladen är långsmala och gröna, medan övervattensbladen är styvare. Bildandet av övervattensblad styrs av tillgången på ljus och sker endast när temperaturen är över 10°. Förutom den vanligaste arten, hästsvans, finns det två andra arter längs Östersjökusten; ishavshästsvans, Hippuris tetraphylla, och mellanhästsvans, Hippuris x lanceolata. De går endast att skilja åt på övervattensskotten. Hästsvansarna växer oftast nära strandkanten men kan även växa helt på land. Arterna är fleråriga och övervintrar med rotstam eller som små fragment. De har både samkönade och skildkönade blommor och reproduktionen sker under högsommar eller sensommar. Ishavshästsvansen är akut hotad enligt rödlistan 2015.

ARTFAKTA

Namn: Hästsvans

Latinskt namn: Hippuris vulgaris

Storlek: 20 - 70 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter