Havsutsikt nr 2, 2016

I detta nummer

Intervju
Kristina Viklund

Intervju: Jakob Granit

Med stor erfarenhet av global vattenresursförvaltning och med ett brinnande intresse för människans roll i miljön kliver Jakob Granit in på Havs- och vattenmyndigheten.

Artikel
Mats Lindegarth och Annika Söderpalm

Lättare att säga hur havet mår

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det.

Artikel
Ellen Schagerström och Joakim Hansen

Under ytan i Östersjön

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?

Artikel
Helena L. Filipsson och Wenxin Ning

Bottnarna avslöjar

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia.

Artikel
Sara Sjöling och Petter Thureborn

Livet i havets djup

Har du funderat över hur det ser ut i Östersjöns djupaste del? Är det bara en syrefri värld full av svavelväte och dött sediment?

Artikel
Kjell Larsson

Sjöfartens miljöpåverkan

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.

Artikel
Barbro Ulén

Råd till polska jordbruk

Polen är det land som har det största läckaget av näringsämnen från jordbruket. Att minska detta läckage är nödvändigt för att hejda övergödningen av Östersjön.

Art i fokus
Anders Wirdheim

Labben - kustens fullfjädrade pirat

Kustlabben är en mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. Ute till havs lever den som en pirat.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Virvelkrake (Eledone cirrhosa)

Virvelkrake är Sveriges största åttaarmade bläckfisk. Liksom många andra bläckfiskar kan den byta färg snabbt beroende på humör och miljö. Färgen varierar från gult till djuprött. Virvelkraken har korta armar och en äggformad kropp. När den ligger stilla på botten så snurrar den och virvlar runt med armarnas spetsar. Varför den gör detta vet man inte, kanske för att locka byten eller andra virvelkrakar. Liksom andra bläckfiskar är den kortlivad, och blir bara två till tre år gammal. Honan lägger sina vita och droppformade ägg en gång i livet och dör strax efter hon lagt dem. Äggen läggs i klasar med runt 800 ägg. Virvelkraken är ett rovdjur som jagar fisk, ormstjärnor, havsborstmaskar och större kräftdjur, men de kan också äta as. Saliven är giftig och används mot bytesdjur. Bläckfisken sprutar in både gift och enzymer som påbörjar nedbrytningen av bytesdjuret. Det händer att fiskare får upp dem i kräftburar. Sedan 1960-talet så har arten minskat kraftigt och idag tror man att det bara finns 1000–3000 individer kvar i svenska vatten. Man tror att tenn-baserad båtbottenfärg är anledningen till att de blivit färre.

ARTFAKTA

Namn: Virvelkrake

Latinskt namn: Eledone cirrhosa

Storlek: 50 cm

Grupp: Blötdjur

Undergrupp: Bläckfiskar