Bild: Anette Andersson

Havet är stort, men ändå inte!

DET ÄR EGENTLIGEN KONSTIGT att vi ofta glömmer att på riktigt tänka på allt som havet betyder. Detta trots att det täcker det mesta av jordens yta, ger mat till över en miljard människor, är en stor transportled och ett hem till en otrolig rikedom av arter och ekosystem. Have­t är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas i oli­k­a sammanhang. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför till synes kan verka lite bortglömt?

HAVET ÄR CENTRALT i klimat­systemet. Havet är i ständig växelverkan med atmosfären, land, och isar. Havet är en del i kolcykeln och tar upp antropogena koldioxidutsläpp, dock på bekostnad av havsförsurning. Av den uppvärmningspåverkan som klimatutsläppen orsakar värmer merparten - över 90% - upp havet. Resten värmer upp atmosfären, marken och isar. Att havet är en stor vattenmassa gör att dess temperatur ändå stiger långsammare än luftens. Den långsamma takten med vilken ytvattnet sprids till havets djupare delar bromsar klimatförändringen, men gör samtidigt att havsnivåhöjningen och förändringar i djuphavet kommer att fortsätta under en lång tid efter att klimatutsläppen upphört och uppvärmningen avstannat. Om koldioxidhalten minskar i atmosfären ”andas” havet till och med ut den koldioxid det en gång fångat.

KLIMATFORSKNINGEN OM HAVET har långa anor. Havsmodeller har utvecklats över årtionden och utgör en omistlig del i dagens globala klimat­modeller. Ovärderliga mätningar görs med observationssystem som vuxit fram över tid och inkluderar bojar, satelliter, ubåtar, forskningsfartyg och mareografer. Idag finns även ett globalt system av 4000 mätenheter som driver runt under ytan och mäter kontinuerligt ner till några kilometers djup. Utvecklingen har varit smått otrolig från när hinkar kastades över relingen med rep för att mäta vatten­temperaturen.

I FN:S KLIMATPANELS kunskaps­­ut­värd­eringar finns havet med överallt, till exempel vad gäller observerade förändringar, kolcykeln, scenarier om havets uppvärmning, havsnivån, havsströmmar, syreminskning, försurning, salthalt och marina värmeböljor. Så har det varit seda­n den första IPCC-rapporte­n 1990 och även i IPCC:s senaste rapport från augusti 2021. Det finns dessutom en dedikerad specialrapport om havet och kryosfären från 2018.

HAVET ÄR STORT, men ändå inte när vi tänker på allt det utsätts för idag. Anpassning av marina aktiviteter och marint liv är särskilt knepig. Till exempel påverkar klimatförändringen vilka områden fiskar trivs i, och fiskebestån­den känner inte till fiskeavtalens gränser. Därtill är många arter redan pressade av annan påverkan och exploatering. Att bo vid sårbara kustnära områden blir inte heller mindre riskfritt när klimatet förändras.

UTMANINGEN INOM FORSKNINGEN och i praktiken idag är att utgå från den kunskapen vi redan har och vidta åtgärder, och samtidigt fortsätta bygga upp kunskapsbasen kring det vi skulle behöva veta ännu mer om.

TEXT:
Markku Rummukainen, klimatrådgivare på SMHI och professor i klimatologi vid Lunds universitet. Han har forskat om klimat i nästan 25 år och medverkat både i FN:s klimatpanel och FN:s klimatförhandlingar. Sedan 2016 är han Sveriges kontaktperson för IPCC.


MER LÄSNING

Bild: {{item.image_copyright}}

{{item.item_head}}

{{item.ii_caption}}

Laddar nästa artikel..