Bild: Johan Björklund

Marint faunaväkteri - dyk med mening!

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri - ideell övervakning av marina arter i Sverige. Över 120 dyk på 90 lokaler genomfördes, vilket resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter. Dykarnas insatser användes också som underlag inom arbetet med den nya rödlistan. Den ideella verksamheten fortsätter under 2020 och söker nu ännu fler engagerade dykare.

Medborgarforskning och den ideella övervakningen är i dagsläget en viktig del av arbetet med bevakning och uppföljning av arter och miljöer i Sverige. Till skillnad från den ideella övervakningen på land, som har funnits i flera decennier och har en fungerande organisation för flera djur och växter, har det saknats etablerade strukturer och arbetssätt för övervakning av marina miljöer. Detta avspeglar sig bland annat i de relativt få inrapporterade fynden av marina arter i Artportalen, Sveriges största rapportsystem för observationer av vilda arter. Det begränsar kunskapsunderlaget över många marina arters utbredning, populationsuppskattningar och populationstrender, vilket är viktigt i arbetet med rödlistan.

Mot bakgrund av detta startade därför Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Artdatabanken) under 2018 projektet marint faunaväkteri. Syftet var att etablera ideell övervakning av marina arter och förbättra kunskap om deras förekomst, utbredning och livsmiljö. I samband med detta var målet att etablera medborgarforskning bland dykare och dykklubbar samt få igång en rapportverksamhet av marina arter i Artportalen generellt.

Marint faunaväkteri fokuserade under 2018-2019 på 12 arter av sjöstjärnor och 15 arter/taxa av kräftdjur förekommande på den svenska västkusten. Bland kriterierna för urvalet var att arterna skulle leva på dykdjup, vara tillräckligt stora, lätta att identifiera (artbestämma med hjälp av ett framtaget informationsmaterial) samt vara av intresse ur naturvårdsperspektiv.

Engagerade fritidsdykare

För rapportering användes krysslistor som också gör det möjligt att få in noll-fynd, det vill säga ”eftersökt men ej funnen”, information som kan vara mycket värdefull. Förutom artobservationer med obligatoriska data (t.ex. lokalnamn, datum, koordinater) kunde dykarna rapportera in information om arternas livsmiljöer (t.ex. biotop, substrat, vattentemperatur). Den typen av information ökar kunskapen om arternas ekologi. Alla fynd, inklusive information om livsmiljö, rapporterades i Artportalen under ett speciellt framtaget projekt - marint faunaväkteri. För att nå ut till dykare gjordes en rad kommunikationsinsatser i form av mailutskick till dykcenter och -klubbar samt publicering av nyhetsartiklar i olika typer av medier eller med hjälp av exempelvis Naturskyddsföreningen.

Totalt anmälde sig 40 dykare sig till marint faunaväkteri. Av dessa blev elva aktiva rapportörer i Artportalen eller bidrog med data till verksamheten. Dessa dykare genomförde hela 125 dyk på 90 så kallade lokaler. 3 277 observationer kom in till Artportalen (inklusive noll-fynd), varav 654 var observationer av de eftersökta arterna/taxa av sjöstjärnor och kräftdjur. Av de 12 eftersökta arterna sjöstjärnor rapporterades nio arter och av de 15 eftersökta arterna/taxa kräftdjur rapporterades 12.

Det rapporterades även in observationer av arter från andra grupper, så som bläckfiskar, snäckor, musslor, fiskar, kammaneter, koralldjur, maskar, liljestjärnor, ormstjärnor, sjöborrar, sjöpungar, sjögurkor och svampdjur.

Sjuarmad sprödstjärna som tillhörde kategorin DD (kunskapsbrist om arten) i 2015 års rödlista. Tack vare observationer från marina faunaväktare kategoriserades arten som LC (Least Concern = Livskraftig) och är därmed inte längre med i 2020 års rödlista. Foto: Jenny Höglind.

Ideellt bidrag ökar kunskap

Ett intressant resultat av den ideella marina övervakningen i Artportalen blev jämförelsen mellan antalet fynd som rapporterades in via marint faunaväkteri och de som kom från övrig rapportering. Marint faunaväkteri stod nämligen för cirka hälften av fynd rapporterade i Artportalen under 2018-2019. Detta visar att den ideella verksamheten har bidragit avsevärt till rapporteringen av de utvalda marina arterna i Artportalen - och på så sätt också till bättre kunskap om dem. Det bekräftar även den relativt låga rapporteringen av marina arter generellt i Artportalen. Under 2018 rapporterades till exempel fynd av femarmad sprödstjärna, gul solsjöstjärna och trollkrabba enbart in av ideella faunaväktare. Även vanligare arter med högt antal fynd rapporterades i mycket hög grad in via det marina faunaväkteriet, exempelvis kamsjöstjärna, taggsjöstjärna, blåröd trollhummer, europeisk hummer och krabbtaska.

Vad gäller antal inrapporterade individer blev den talrikaste arten överlägset vanlig sjöstjärna hos sjöstjärnor med 4¿086 inrapporterade individer och krabbtaska hos kräftdjur med 699 inrapporterade individer.

Framsida av krysslista med de 12 arterna av sjöstjärnor (till vänster) och de 15 arterna/taxa av kräftdjur (till höger) som ingick i marint faunaväkteri under 2018-2019.

ARTPORTALEN
Artportalen är Sveriges största rapportsystem för artobservationer av vilda arter (75 miljoner fynd i mars 2020). Den stora mängden observationer utgör ett unikt material som kan användas för till exempel naturvårdsplanering eller för att studera trender och förändringar i svensk natur. Systemet har 16 000 användare och i genomsnitt matas en observation in i systemet var femte sekund. Till användarna hör tjänstemän på landets länsstyrelser och kommuner, forskare, konsultfirmor, frivilliga inventerare och intresserade privatpersoner. Genom att rapportera in i Artportalen gör du en viktig insats för svensk naturvård.

Fynd av sällsynta arter

Dykarna rapporterade flera fynd av rödlistade arter. En art som är särskilt intressant är sjuarmad sprödstjärna, Luidia ciliaris, som tillhörde kategorin DD (Data Deficient = Kunskapsbrist) i 2015 års rödlista. Kategorin DD innebär att man har låg kunskap om arten, och det är därför mycket värdefullt att få in mer information om den. Arten observerade­s flera gånger under 2018, med totalt 53 inrapporterade individer, vilket bidro­g till ökad kunskap om både förekomst och utbredning. Denna kunskap följde med in i det fortsatta arbetet med rödlistade arter och bidrog till att sjuarmad sprödstjärna nu har bedömts tillhöra kategorin LC (Least Concern = Livskraftig). Gul solsjöstjärna Solaster endeca (tillhör kategorin VU = sårbar) och fiskarterna långa Molva molva (EN = starkt hotad), torsk Gadus morhua och ål Anguilla anguilla (båda CR = akut hotad), är exempel på rödlistade arter som har rapporterats in under projektets gång.

RÖDLISTAN
Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut i landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer. Rödlistan är ett viktigt verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering. Rödlistade arter har däremot inget lagligt skydd. Rödlistan kan vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar, och den kan bidra med kunskap för att nå uppsatta miljö­mål. Den svenska rödlistan har tagits fram av SLU Artdatabanken var femte år sedan 2000. Den fastställs till Sveriges officiella rödlista av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. En ny rödlista har kommit ut under våren 2020.

Fortsättning följer

Så vilka slutsatser kan vi dra så långt från projektet marint faunaväkteri? Vi kan konstatera ett mycket positivt resultat och att naturvården har fått en mängd värdefulla uppgifter om marina arter. Om rapporteringen fortsätter under kommande år kan detta bidra till att arter följs upp på ett bättre sätt, och att trender kan uppskattas. Som värdefull bonus har även observationer av andra marina arter gjorts under projektets gång. Dessa är både relevanta för naturvårdsarbete och dykare, och kan i framtiden komma att ingå i utökningen av projektet.

Även en del bilder på både sjöstjärnor och kräftdjur rapporterades till Artportalen. Bilder är extra värdefulla eftersom de underlättar för experter att säkerställa en del ovanliga fynd. De förbättrar också kunskapsunderlaget om de marina arterna generellt och kan användas i presentationer av dessa artgrupper, där man idag ofta saknar bilder eller illustrationer.

Eftersom allmänheten sällan rapporterar sina observationer av marina djur eller växter till Artportalen är medborgarforskning via marint faunaväkteri ett lämpligt sätt att få information om dessa organismgrupper. Med hjälp av ideella dykare och deras bidrag kan naturvården få mycket bättre underlag för att kunna följa upp marina arter i Sverige.

TEXT OCH KONTAKT:
Pavel Bína och Malin Strand, SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
pavel.bina(snabel-a)slu.se
LÄS MER

Artportalen. Webbsida.

Rödlistan. Webbsida.

Bli marin faunaväktare. Mer information för dig som är intresserad av att bli marin faunaväktare.

MER LÄSNING

Bild: {{item.image_copyright}}

{{item.item_head}}

{{item.ii_caption}}

Laddar nästa artikel..