Sommarboende med havsutsikt

Drömmen om sommaren framställs ofta i media via bilder av skärgårdshus eller stugor med bryggor och strandtomter. I Sverige är det många människor som har en sommarbostad och frågan är varför de återkommer till dessa år efter år. Varför blir vistelserna vid hav och sjöar betydelsefulla inslag i livsföringen?

Attraktivt läge, röda stugor med vita knutar alldeles vid strandkanten. Foto: Torbjörn Skogedal

Kärt barn har många namn och det gäller i högsta grad sommarboendet. Vi talar om sommartorp, -stuga, -hus, -villa, lant- och sommarställe. Ordet sommarnöje är kanske inte så vanligt numera, men säger en hel del vad det handlar om. Att ha semester, få koppla av och ha tid för sina fritidsintressen. I Norden finns sommarbostäder av skiftande karaktär, lägen och prisnivåer, men utmärkande för många svenska och finska fritidshus är att de ligger i närheten av hav och sjöar.

Fönster mot havet
Sommarnöjet är inte enbart relaterat till hus och trädgård, utan ofta förknippat med bad, fiske, båtturer, seglatser och olika vattensporter. Många hus och stugor i kustnära områden med gångavstånd till bryggor har havs- eller sjöutsikt från ett eller flera fönster. Samtidigt som betraktaren blickar ut över vattnet reflekteras ljuset in i rummet och förstärker dess rymd. Att iaktta vågor, färgskiftningar och växlingar mellan rörelser och stillhet ger rummet en fondvägg i ständig förändring. "Tavlan" målas om, ackompanjerad av vågskvalp, sjöfåglarnas lockrop och båtmasternas gnisslande i stormbyarna.
Men havsutsikten har inte alltid bara varit populär. Fiskare och skeppare ville visserligen gärna se sina båtar från sovrumsfönstren, men det var också viktigt att sjöbodar och grannhus gav lä till boningshusen. Ett pragmatiskt förhållningssätt som sällan framhålls i dagens mediala exponering av skärgårdshus, där havsutsikten framhålls som sommarnöjets främsta bonus.

Sommarnöjet är inte enbart relaterat till hus och trädgård, utan ofta förknippat med bad, fiske, båtturer, seglatser och olika vattensporter.

Välkända platser
Varför väljer många hushåll att behålla eller köpa fiskarstugor, skärgårdshus och sommarstugor i kustnära lägen idag? Det kan tyckas vara en smula paradoxalt, när semesteralternativen och resmöjligheterna till olika destinationer världen över är större nu än någonsin tidigare. Och det svenska sommarvädret kan ingen lita på. Ändå har omkring hälften av befolkningen i Sverige, Finland och Norge tillgång till en fritidsbostad via ägande, släktskap eller hyresavtal.

En fast punkt
När vi etnologer har intervjuat eller bett personer skriva om sina sommarminnen återkommer många till att sommarbostaden är en fast punkt i tillvaron. Det urbana livet ställer krav på flexibilitet. Hem byter adress och bostadsorter skiftar i relation till studie- och karriärvägar. Hushåll förändras via giftermål, skilsmässor och barn som flyttar hemifrån. Sommarhuset blir då för många ett nav i släktgemenskapen. Det känns skönt att få återkomma varje år till en välkänd plats som också är förknippad med minnen. Samtidigt visar studier att sommarbostäder kan bytas ut, när många släktingar ska samsas om ett ställe och har olika syn på skötsel och reparationer. Då väljer en del att köpa ett eget fridtidshus. Andra orsaker kan vara att skaffa hus som ligger närmre permanentbostaden eller har bättre standard. En slutsats blir att det inte alltid är själva huset eller platsen i sig som är mest betydelsebärande utan möjligheterna till att förverkliga en form av livsföring sommartid.

Möblemanget påminner om äldre generationers vana att sitta vid
fönstret och betrakta havets växlingar. Foto: Andrea Menne

Maritim estetik
I sommarbutiker längs kusten säljs föremål präglade av maritim estetik. Ting som kan inplaceras inom ett spektrum av å ena sidan souvenirer och å andra sidan inredningstextiler, med en blå-vit färgskala. En del är massproducerat, medan annat är hantverksmässigt framställt i små upplagor eller helt unika konstnärligt designade alster. Gemensamt för samtliga är att de förmedlar sinnebilden för maritima miljöers karaktärsdrag. Många sommarhusägare har under årens lopp köpt eller fått prydnadssaker och textilier med dessa maritima attribut. Föremålen ger också sommarhemmet en prägling som står i kontrast till permanentbostadens design och utgör markörer för skillnaden mellan boendet på landet och i staden.

Arvegods och minnen
Många sommarställen som gått i arv må ha ett antal maritima föremål, exempelvis fyrar, skutor eller vrakgodstavlor, men det är inte givet att den blå-vita koloriten dominerar eller att sommarbostaden har en genomtänkt enhetlig inredningsstil. Vid besök i en del sommarhem är det uppenbart att valet av möblemang och prylar styrts av värderingar som inte anpassats till inredningstidningars minimalistiska och stilrena reportagebilder.
Etnologiska studier i Sverige och Finland visar att många behåller möblemang, bruks- och prydnadssaker som tidigare generationer inrett sina sommarställen med. I flera fall beror det varken på yngre generationers ekonomi eller tidsbrist att möblerna inte bytts ut till mer moderiktiga. Istället handlar det om att bevara betydelsebärande föremål. Varje gång man återkommer till sommarhuset "talar" tingen, för de påminner om det förflutna; barndomens somrar, enskilda händelser eller äldre släktingar som inte längre är i livet.

Den årliga husesynen
Särskilt i samband med säsongsstarten på våren eller försommaren, vid återkomsten efter vinteruppehållet, när man går "husesyn" blir det påtagligt att hemmets rekvisita också bär på berättelser. Minnen som man inte annars tänker på som därför gör det än viktigare att behålla den nedsuttna fåtöljen eller det välanvända porslinet.
Sommarboendet stärker banden till det förflutna. Att sitta i soffan och titta ut över havet, precis som mormor gjorde, bidrar till en känsla av kontinuitet i en i övrigt föränderlig värld.

Antologin Sommarliv
Artikeln är baserad på forskning publicerad i antologin Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet med analyser av nordiskt sommarliv från mitten av 1900-talet fram till idag. Författarna är forskare, arkiv- och museitjänstemän verksamma i Finland, Sverige och Tyskland.
Läs mer: Gunnemark, Kerstin. red. 2016. Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet. Göteborg/Stockholm: Makadam förlag.
Semester vid kusten
Att många har sommarställen i Norden beror givetvis på tillgången. Landsbygden är i flera regioner glesbefolkad och hus som en gång byggdes för åretruntbruk har övergått till att bli sommarbostäder. Under 1950- och 1960-talet uppfördes också många sommarstugor runt om i Sverige på enskilda tomter eller i stugområden. För en del är inte närheten till sjö och hav mest väsentligt, utan naturupplevelser i skogs- och bergstrakter utgör främsta lockelsen. Att få chansen att plocka bär- och svamp, se vilda djur och njuta av tystnaden i skogen står högt på deras önskelista. Men det finns också många som föredrar kustnära lägen för sina sommarvistelser. Oavsett vilket har det stora antalet sommarställen möjliggjort att flera generationer kunnat forma sina sommarliv via vanan att återvända till hus som med åren blivit noder för släktgemenskapen. I vissa fall är det de enda platser där medlemmarna årligen möts.

Morgondopp och grillfester
Längs den långa svenska kusten, från Skagerrak till Bottenviken, och vid de många svenska sjöarna finns det otaliga platser vid vatten som är betydelsefulla för många människor. Där får vi stimulans och kan blanda lata dagar på stranden med aktiviteter. Under den långa vintern erinrar vi oss fjolårets morgondopp, cykelutflykter, slörseglatser, grillfester, kräftskivor och längtar tillbaka. Nya minnen adderas till tidigare hågkomster. Vi sparar, reparerar hus, planterar och amorterar på lån, för vi vill uppleva ljusa och ljumma nätter igen. Vår erfarenhet av morgondagg i gräset, den klara luften, aftonens varma berghällar och gemenskapen i ägda eller hyrda hus, husvagnar och båtar gör att vi drömmer om att få återkomma sommar efter sommar, generation efter generation.

Text & kontakt:
Kerstin Gunnemark, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
kerstin.gunnemark@ethnology.gu.se


Sök i arkivet