Odling av jätteräkor orsakar stor miljöpåverkan eftersom odlingarna använder värdefull mangrovemark. Även lågintensiv produktion som i många avseenden är bättre, medför jämförelsevis stor påverkan på klimatet.

Marknadsaktörer som länkar samman producenter och konsumenter lyfts som allt viktigare när det gäller globalt hållbarhetsarbete.

Vems är ansvaret?
Konsumenters efterfrågan på miljömärkt fisk skulle kunna vara en viktig drivkraft för att öka andelen miljömärkt fisk på marknaden. En undersökning i det relativt miljömedvetna Stockholm visade att de aspekter som i störst utsträckning påverkar om konsumenterna köper miljömärkt fisk eller inte är igenkänning av miljömärken samt oro för miljöpåverkan.

Trots att många är bekymrade över negativa miljöeffekter både från fiske och från fiskodling var det förvånansvärt få som uppgav att de faktiskt köper miljömärkt fisk. En möjlig förklaring är att ansvaret för miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk framför allt anses ligga hos statliga myndigheter och företag och inte hos den enskilde konsumenten. Vidare är kunskapen kring miljömärken för fisk och skaldjur begränsad.

Marknadsaktörer som länkar samman producenter och konsumenter - importörer, dagligvaruhandel, restauranger och liknande - lyfts som allt viktigare när det gäller globalt hållbarhetsarbete. Ett aktuellt exempel med relevans för fisk- och skaldjurssektorn är Ikea där 600 miljoner måltider och 36 olika arter av fisk och skaldjur serveras varje år. I september 2015 uppnådde man målet att all fisk som säljs ska vara miljöcertifierad. Initiativ som dessa kan ha stor betydelse, både för global efterfrågan av miljömärkt fisk och för ökat miljömedvetande bland konsumenter.

Är miljömärkning lösningen?
Efterfrågan på miljömärkt fisk och skaldjur direkt från konsumenterna är alltså begränsad, och kommer troligtvis inte att vara den primära pådrivande faktorn mot en mer bärkraftig fisk- och skaldjursproduktion. Även om individuella konsumenters val har betydelse, bör det huvudsakliga ansvaret för en hållbar produktion av fisk och skaldjur istället ligga hos producenter, återförsäljare, andra marknadsaktörer och berörda myndigheter.

Miljömärkning ska även ses som ett komplement till andra reglerande verktyg, som lagstiftning och konsumentinformation. För att miljömärkning av vattenbruk skall kunna bli ett mer effektivt verktyg behöver också arter som dominerar på asiatiska marknader inkluderas i större utsträckning.

Dessutom bör fisk och skaldjur utvärderas mot övrig matproduktion för att skapa en helhetssyn vad gäller hållbar produktion och konsumtion av mat.

TEXT & KONTAKT:
Malin Jonell och Patrik Rönnbäck, Naturresurser och hållbar utveckling, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet samt Max Troell, Beijer Institutet och Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
malin.jonell@geo.uu.se

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet