Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hoppkräftor (Copepoda)

Hoppkräftor, eller copepoder som de också kallas, är små kräftdjur som känns igen på sina långa antenner och avlånga kroppar. Hoppkräftorna befinner sig mitt i näringskedjan och utgör näringslänken mellan växtplankton och fisk. Deras utseende varierar från genomskinligt rosa till brunaktiga med en långsmal överkropp som övergår i en smalare stjärtdel med utskott. I förstoring kan man se ett välutvecklat öga, ett naupliöga, mitt på huvudet. Vilka arter av hoppkräftor man hittar beror på vilken salthalt som råder, det vill säga i vilket havsområde man befinner sig och vanligtvis ökar artantalet ju längre söderut i Östersjön och ut mot Nordsjön man kommer. Man har hittat över 700 arter i Sverige och nästan 10 000 i hela världen. Den dominerande delen av vår zooplanktonfauna både sett till antal individer och volym utgörs av just hoppkräftor. Med undantag för vissa kortare perioder när hinnkräftor (cladocerer) och hjuldjur (rotatoria) har sina "produktionstoppar" utgör alltid hoppkräftorna (copepoderna) stommen i djurplanktonsamhället. Bland vanligt förekommande copepoder brukar man skilja mellan calanoida (växtätare), cyklopoida (carnivor, kustnära, sötvatten) och harpacticoida (sedimentlevande).

ARTFAKTA

Namn: Hoppkräftor

Latinskt namn: Copepoda

Storlek: 0,9-1,2 mm, max 15 mm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Djurplankton