Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Larvstadier (Många olika marina arter )

Många marina djurarter lever sin första tid i livet som larv. Det är precis efter att de har kläckts som dessa djur tillbringar en tid på ett sätt som skiljer sig mycket från deras vuxna liv, oftast med både ett annat utseende och livsstil. Larverna räknas till djurplankton och lever fritt drivande i vattnet en period innan de landar på botten någonstans och växer upp till en mussla , snäcka, havsborstmask, ett mossdjur, eller kanske en havstulpan. Tack vare larvstadiet kan många arter sprida sig över stora avstånd. Larverna är som flest när fiskynglen har sin produktionstopp. Mussellarver är vanligast under sommaren eller början av hösten och upptill Bottenhavet. Vanligtvis liknar de små mini-musslor men kan se ganska olika ut jämfört med sina föräldrar och är mer genomskinliga. Mussellarverna håller sig svävande i vattnet genom att röra sitt segelliknande velum med fladdrande flimmerhår. Ett tiotal mussellarver har hittats i Östersjön, men att identifiera arterna är mycket svårt. En larv av våra havs allra vanligaste mussla, blåmusslan, har exempelvis flera utvecklingsstadier med olika utseende och form. Under blåmusslans äldsta larvstadie har den en karaktäristisk pigmentfläck mitt på sitt skal. Andra vanliga arter av mussellarver är hjärtmusslor, sandmusslor och Östersjömussla (dominerar i Bottenhavet). På västkusten finns förstås larver av olika typer av ostron. Snäcklarver påträffas under sommarhalvåret och finns i alla Sveriges havsområden, men är talrikast i skärgårdarna. Snäcklarver saknas vanligtvis norr om Ålands hav. Under en relativt kort period på våren eller i början av sommaren förökar sig mossdjuren och det är då man kan hitta deras larver.

ARTFAKTA

Namn: Larvstadier

Latinskt namn: Många olika marina arter

Storlek: 0,1-0,6 mm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Djurplankton